torsdag 30 maj 2013

Ledare, rekrytering 2.0

Gårdagens inlägg handlade mycket om att hitta en övergång från att vara spelare till att bli ledare/tränare.
Idag kommer det snarare att handla om föräldrar i dessa roller och i andra roller.

Många diskuterar föräldrar som tränare med en negativ klang, men det behöver det inte alls vara.
Huruvida deras förmåga att leda eller träna barn och ungdomar skiljer sig från icke-föräldrar kan nog ingen svara på. Det handlar om individen i sig, inte om de har barn.
Huruvida det påverkar barnet är nog också omöjligt att ge ett generellt svar på då även det avgörs från varje enskilt fall.

Min personliga tro är att om vi tar bort föräldrar som ledare och tränare ur föreningarna kommer verksamheten att dö ut. Vi kommer inte att lyckas få det antal ledare som krävs.

Men ibland kan det bli känsligt för både föräldern, barnet och övriga gruppen om föräldern är ansvarig tränare.
Kanske framförallt ju högre upp i åldern som gruppen befinner sig.

Det tillhör vanligheten att man hör:
"Han/hon får spela så mycket för att han/hennes pappa/mamma är tränare".
Eller:
"Jag måste vara mycket bättre än alla andra för att få samma speltid, bara för att pappa/mamma är tränare".

Ibland ligger det kanske ingen sanning i påståendena, ibland gör det det, oavsett är det inte bra när sådana här situationer uppstår.
Då kan det vara bra om föräldern tillsammans med föreningen hittar nya lösningar. Ibland kanske föräldern tar ett kliv tillbaka och fungerar som hjälptränare, ibland kanske som lagledare, hemsida eller en annan roll.
Ibland kanske det bästa vore att två föräldrar som är tränare fast för olika lag byter grupp och på så sätt blir båda tränare för en grupp där inte deras barn är deltagare.

Men så kommer man in på andra problem, de flesta föräldrar är ledare just för att umgås med sina barn. Och om de inte får vara det tappar vi dessa ur föreningen.

Därför är kommunikationen mellan förening, ledare och föräldrar otroligt viktig och något som föreningen bör ha riktlinjer runt. Många policydokument som jag har stött på saknar helt punkter om ledare, ledarutveckling och rekrytering av ledare.
Ändå är det kanske några av de viktigaste frågorna för att föreningen ska kunna bedriva en seriös och fungerande verksamhet.

//M

onsdag 29 maj 2013

Ledare, rekrytering 1.0

Nu ska jag komma igång med bloggen på allvar igen! De senaste veckorna har det varit sporadiskt och det återkommer jag troligtvis om några veckor att berätta varför.

Men idag inleder jag ämnet ledarerekrytering på föreningsnivå ett ämne där många föreningar tycker sig ha svårt.
De flesta ledare/tränare i vårt land börjar för att "ställa upp" för sina barn, inget fel med det då också de flesta av dem är bra ledare.
Men i vissa åldrar kan det vara känsligt och framförallt om man är huvudansvarig för en grupp och därför vill föreningarna ofta hitta ett par ledare som inte har den relationen till spelarna.
Men det är just där som föreningarna anser att det är svårt.

Min första fråga till föreningarna är:
När en seniorspelare som kommit upp i åren bestämmer sig för att avsluta karriären, erbjuder ni honom/henne då en ny roll i klubben?

Min andra:
Om en yngre spelare (säg 15-25) bestämmer sig för att sluta med sitt utövande, erbjuder ni då honom/henne en ny roll i klubben?

Självklart kommer man att få ett antal nej, men jag är ganska säker på att man också får ett antal ja, sett över ett rimligt perspektiv.

Sen kommer vi in på en förebyggande process av sin ledarerekrytering.
Om klubben t.ex. vet om att en spelare är på väg mot slutet av sin karriär så kan man erbjuda honom att få tränarutbildningen under perioden han fortfarande är aktiv som spelare.
Tillsammans med huvudtränaren kan han få mycket hjälp och även "testa" på att hålla ett och annat pass.

Yngre spelare, juniorer eller yngre A-lagsspelare bör få en internutbildning eller SvFFs "träna och leda små lirare" och sedan varje säsong får dessa spelare hålla ett par träningar för föreningens yngsta lag.
Detta vore också ett mycket bra marknadsföringssätt för att väcka intresse bland de yngre spelarna att följa klubbens seniorer.

På detta ämnet finns massor att jobba med och här kan man utveckla föreningen enormt. Det är en viktig bit för föreningen som helhet och hittar man ett bra system i sin rekrytering är många av de svåra frågorna inför varje säsong lösta.

Imorgon går jag vidare på ämnet och då mer inriktat på föräldrar som ledare. Något vi alltid kommer behöva och vill ha!

//M

tisdag 28 maj 2013

Står stilla

Jag vet att det har stått stilla mycket här den senaste tiden, men det händer mycket just nu, och jag kan förklara allt vid ett senare tillfälle.

Imorgon börjar bloggen sitt återtåg igen iallafall och då inriktad på Föreningsutveckling och på hur man behåller spelare även efter avslutad karriär.
Ett ämne där många föreningar kan tänka både en och två gånger extra!

//M

onsdag 22 maj 2013

Chasing dreams

Mitt filosofiska jag börjar ta överhand igen och tankarna i huvudet snurrar fort.
Kanske för fort? Vem vet.
Men ibland undrar jag vad som hände med drömmarna och varför hållplatsen blev en permanent väntan, och på vad?
Jag kommer ihåg när man var yngre och vågade säga vad man drömde om, och vad man tänkte om alla som sa att det var orealistiskt. Vad hände sen, varför blev man som dem?

Som fotbollstränare är man van vid att skapa drömmar, ibland för en kort sekund, ibland för en livstid. Och på det området har jag bestämt mig att inte slå undan benen på någons dröm, aldrig någonsin.
Men varför kunde jag då inte klara av att behålla min egna?

Nu är jag på banan igen, jag har samlat mina tankar och fokuserat på målet.
Det finns två alternativ, antingen låter man livet stå i vägen för drömmen eller så lever man livet genom drömmen.
Några andra alternativ finns inte.
Det är svart och vitt.
Det är bara att välja.

2012, det bästa året någonsin är historia, nu är målet att 2013 ska knäcka 2012.
Sedan tar vi det därifrån.

//M

tisdag 21 maj 2013

Vad har hänt?

Bloggen har återigen haft ett litet uppehåll, vad är det egentligen som har hänt?
Jo, det är nog mest att det varit en intensiv period och jag har inte riktigt hunnit med.
Här kommer nu ett blandat inlägg med lite av varje.

Personlig fotboll:
Utvecklingsgruppen i Hvetlanda GIF jobbar på, träningarna får högre och högre tempo och även kvaliteten har en markant skillnad mot i våras.
Resultaten för utvecklingslaget har uteblivit och vi ligger på sista plats med 0 poäng, men vi har gjort ett par riktigt bra matcher, och i två av seriens matcher kunde det nog lika gärna blivit tre poäng.
Men vi skiter i att titta på poängen och jobbar vidare med just utvecklingen, vi spelar med ungt lag och senast hade vi en snittålder på 16,8 och ändå är vi bollförande under stora delar av matchen.
I gruppens P17 flyter det på och där leder vi istället tabellen med idel segrar, vi har flera spelare i gruppen och det gör att det blir mycket matchning för vissa.
Dessutom har skadeläget i A-laget gjort att vi har fått flytta upp spelare dit de senaste matcherna och det har blivit A-lagsdebut för ett par 97:or och en 98:a den senaste tiden.

Svensk fotboll:
Efter att jag kom hem från utbildningen "Träna och leda små lirare" som jag höll i förra veckan, har jag fått en bra bild av framtidens fotbollsspelare som pratar mycket om spelet, prestationen och gärna ser bort från resultat inom ungdomsfotbollen.
Jag hoppas att dessa ledare kan hålla fast vid den filosofin genom spelarnas hela ungdomskarriär.

En annan sak jag funderat på de senaste dagarna är den svenska säsongen, är det inte dags att vi förlänger den?
Många lag har ett jätteuppehåll över sommaren, och där skulle man kunna klämma in minst två matcher till, på både våren och hösten kan det bli ytterligare ett par.
Vi missar mycket fotboll i Sverige med vår korta och intensiva säsong.
Träning i all ära, men matchning är väldigt viktigt.

Fotbollen i Vetlanda för övrigt?
Jag tycker att fotbollen i Vetlanda ser ut ungefär som förväntat, lagen presterar som man innan säsongen kunde tippa.
Det positiva är att det finns massor av unga spelare i regionen som är på väg framåt och om man kan ta hand om dem på rätt sätt så kommer vi att få fram bra talanger.
Jag tycker väl att man borde kunna få upp publiksnittet på samtliga lag i kommunen en aning, ett arbete som föreningarna bör se över.
Visserliggen liger föreningarna med i toppen av publikligan i sina respektive serier, men det borde gå att locka många fler och i jämförelse med de andra lagen i serierna så har vi inte samma utbud som Jönköping och Växjö vad gäller elitfotboll. Därför är våra lag de enda alternativen för publiken.

Allmänt:
Som jag inledde inlägget så händer det mycket nu, såväl inom fotboll som hemma och dagarna susar förbi i en otroligt hög hastighet. Mycket planer för framtiden diskuteras inom hemmets väggar och det sätter igång hjärnan en hel del.
Men det är roligt när det händer saker måste jag säga, skönt ibland med en ledig dag dock (som idag) där man får lugn och ro att tänka igenom saker.

Mohammed:
Mohammeds situation i Jemen är fortfarande oroväckande, och vårt arbete för att få hem honom fortsätter. Jag är grymt besviken på myndigheter som fortfarande ignorerar en och inte har svarat på de brev som jag skickat med en frågeställning till dem.
Det är människors liv som står på spel och då tycker jag att de bör förmå sig att svara!?
Vi har fortfarande tät kontakt med Mohammed och hans mamma nere i Jemen och de hoppas självklart på en lösning där man kan få dem från striderna igen. Det Mohammed har fått bevittna de senaste månaderna är sådant som ingen människa ska behöva få se, att han dessutom är uppväxt med den svenska kulturen och vårt levnadssätt gör att det är en stor chock för honom.

Vi har fört över en del pengar till dem som har varit avsedda för att säkerställa deras säkerhet och deras hälsa i form av mat och vatten.
Pengarna har också gått till att skaffa ID-handlingar och pass, för att i framtiden kunna resa ur landet, just nu är det dock inte möjligt, de behöver först ett visum eller asyl i ett land.

Om du vill/kan hjälpa till är bankgirot: 172-0051
Varje krona är viktig för att hjälpa familjen.

Avslutningsvis:
Det ska bli bättring här på bloggen, jag märker i statistiken att intresset fortfarande är högt och självklart ska jag ta mig i kragen.
En hel del förändringar är på gång, så håll till godo!

//M

fredag 17 maj 2013

Världens snabbaste vecka?

Kan denna veckan ha varit världens snabbaste?
Jag tror det.

Det känns som att veckan är precis i starten men ändå går den mot sitt slut och det finns ett par anledningar till denna känsla.
Nummer ett, jag har tillbringat stora delar av dagarna på fotbollsplanen och jag har gjort det tillsammans med en underbar grupp av ungdomar som vill utvecklas.
Jobbet som fotbollstränare är lätt när man har en sådan trupp. De sprider enorm energi och glädje.

Nummer två, jag har varit med om nya utmaningar då jag på egen hand höll utbildningen för SmFF "träna och leda små lirare". Nya erfarenheter och en boost för ens egna känsla. Det laddade batterierna ännu mer och energimätaren nådde toppen.

Nummer tre, "Projekt X" når resultat. Mer om det vid ett senare tillfälle.

Nummer fyra och det viktigaste, även om det blivit ganska lite tid med min underbara sambo de senaste dagarna så har hon stöttat mig på det mest fantastiska sätt. Jag har henne att tacka för allt.

Här kom ett grymt personligt inlägg, men jag måste ibland sätta på kranen av känslorna. Vilken fantastisk vecka!

Ikväll blir det att följa @HvetlandaGIF på Twitter i deras bortamatch.
Och för övrigt passa på att njuta hemma med Ella och H&R

//M

torsdag 16 maj 2013

Jag håller farsan ansvarig

De senaste dagarna har jag funderat mycket på barns idrottande och vikten av dess ledare, kanske på grund av utbildningen som jag höll igår.
Mina tankar har handlat mycket om vad som är mest viktigt för en tränare/ledare som leder träningar för de allra yngsta.
Och under tiden som jag gått i dessa tankar har jag analyserat mitt eget utövande och vad för typer av ledare som jag själv har stött på genom åren.

En sak har blivit glasklar för mig.
Min egen far är ytterst ansvarig för min passion till fotbollen, för min kärlek till spelet och för min minst sagt nördiga inställning till idrott.

Han, min far, var ledare för det fotbollslag där allt började. Han gjorde det kravlöst, utan press av att nå resultat och han fokuserade på vår glädje och gemenskap.
I hans värld var vi barn som ville sparka på en boll, vi var barn som tilläts försöka, att göra fel, att göra rätt, att njuta av spelet.
Han följde oss några säsonger men lämnade senare över oss till en annan förening, om jag minns rätt var det vid omställningen till elvamanna.
Han fortsatte sedan som fotbollsfarsan, jag tror inte att han missade en enda match under mina fortsatta år som ungdomsspelare.
Han fortsatte också att vara kravlös, han gav mig tips och idéer, men aldrig någon utskällning om jag gjort ett misstag.
Vi pratade om matcher och träningar, men så vitt jag minns pratade vi aldrig om resultatet och det var skönt, alla andra pratade ju om det.

Så nu i efterhand, kunde han ha gjort mer?
Ja absolut, han hade kunnat pressa mig hårdare för att ge mig större möjligheter.
Borde han ha gjort det?
Nej jag tror inte det, jag var inte Zlatan-material, och troligen hade jag då tappat all kärlek till fotbollen.

En sak är säker, jag har gått igenom säsonger där jag avskytt hela situationen. Säsonger där jag misstrott mina tränares förmåga, där jag varit rent ut sagt missnöjd.
Men passionen till spelet har suttit i ryggmärgen sedan den första träningen i byn då min far släppte ut bollarna på det öppna gröna fältet.
Hans grundfilosofi har jag efter det kunnat ta med mig genom livet, inte bara i fotbollen utan i ett bredare spektra.
Han är ytterst ansvarig för mitt enorma intresse till den sport som kan sprida mest glädje i vår värld.

//M

onsdag 15 maj 2013

Ny bra träning ger god stämning

Igår hade vi en ny träning med utvecklingsgruppen, de spelare som i måndags spelade derbyt hade en lugn träning med mycket lek medan de övriga hade en ganska hård och intensiv träning.
Det märks på gruppen att sammanhållningen växer för varje dag och att spelarna är bekväma med det "nya" arbetssättet.
Stämningen på och efter träningen är grymt hög och när jag igår kväll låste grinden till träningsanläggningen var det med en grymt skön känsla.

Idag har spelarna en ledig dag, sen väntar intensiv träning på torsdag, matchförberedande på fredag och matcher i helgen. P17 på lördag i derbyt mot Bäckseda och U-laget på söndag hemma mot Tranås FF.

Det är otroligt kul att vara tränare när man kan se utvecklingen som spelarna tar, både på plan men även socialt. Många av de äldre har vuxit in i ledarroller trots att de bara är 17-18 år.
Med det sagt är det inte uteslutet att även några av de yngre visar upp ledarförmågor, det finns ett par stycken av dem också, och de puschar varandra att ta nästa kliv.

Vill ni kolla in spelarna har ni följande matcher i helgen:
Lör: P17, BIF/MIF/VFF - HvGIF, 15:00 Paradisvallen.
Sön: UtvA, HvGIF - Tranås FF, 17:00 Heds Arena.

***

För egen del är det fotboll på schemat idag också, jag ska under kvällen hålla utbildningen "Träna och leda små lirare" på idrottsplatsen i Vetlanda.
Under förmiddagen har jag spikat praktikpasset och gått igenom teorin en extra gång.
Det är första gången som jag leder en utbildning så det känns faktiskt lite nervöst men otroligt spännande!
Kul att få en extra kick i den personliga utvecklingen och en boost i vardagen!

//M

tisdag 14 maj 2013

Utveckla ditt ledarskap

Jag har hört olika tränare komma med olika meningar om sitt ledarskap, de vanligaste följer.

"Jag kör träningarna ungefär så som vi gjorde när jag var barn, jag menar fotboll är ju samma sak nu som då, det handlar om passa, springa och skjuta".

"Jag kollar mycket på fotboll på TV och kör youtube för att hitta nya övningar".

"Ju mer jag lär mig om fotboll, desto mer inser jag att jag har kvar att lära."

Det är nästan märkligt att höra vissa diskussioner av tränare, men ändå, alla har rätt på något sätt.
Jag menar, det finns en poäng i uttalande nummer ett, fotbollen är samma sport som förr, även om den har förändrats en hel del. Många gamla övningar lever kvar och funkar lika bra idag, men uttalandet låter samtidigt trött. Jag undrar om tränaren funderat över varför han står på planen?
I uttalande nummer två gillar jag att tränaren vill vara inovativ och letar nya övningar via en av våra bästa källor, men kopierar man övningar rakt av, och varför? Hur funkar det?
Många av filmerna som ligger uppe är inspelade med övningsgrupper som under en längre tid nått dit de visar på övningen, tar tränaren hänsyn till det?
Det tredje uttalandet kommer oftast från de som dedikerat ett helt liv åt fotboll, det kommer från dem som nått som längst och som gått otaliga kurser inom fotboll och träning.
De är oftast beviset på hur komplex sporten är.

Det är viktigt för oss tränare och ledare att ibland stanna upp och tänka över vår roll i maskineriet, över vår personliga hängivenhet till spelet och vår personliga utveckling.
Vi ställer ibland höga krav på våra spelare, men vi funderar inte lika ofta på om vi själva gjort rätt eller fel.
När en övning fallerar är det lätt att beskylla spelarnas kompetens, men vad har vi för kompetens om vi ger spelarna för svåra övningar?
Fundera över det!

Jag kritiserar ingen, snälla se det inte så.
Jag vet hur tufft det kan vara, framförallt som barn och ungdomstränare.
Man ska vara först på plats, pumpa bollarna, sortera konor och västar.
Vara alla spelare till lags och genomföra en träning som man dess innan planerat. Man ska städa, vara sist kvar, låsa.
Spelarnas träning på 90 minuter är ofta tre - fyra timmars arbete för en tränare.
Och detta gör vi dag ut och dag in.

Men poängen jag vill komma till är varför vi gör det?
Är vi motiverade? Har vi kul?
Har spelarna kul?
Når spelarna utveckling?

Om inte, fundera noga över hur du kan förändra situationen.
Om ja, fundera över hur det kan bli ännu bättre.

Distriktsförbundet tillsammans med SvFF anordnar flertalet kurser och utbildningar, om du har en helg över, anmäl dig!
Även om du tränar 13 åringar och kursen är avsedd för barnfotboll och 7-manna.
Du kommer att snappa upp en hel del motiverande kunskap, framförallt i form av andra ledare som deltar på kursen.

Kolla på fotbollforlaget.se
där finns massor av inspirationskällor och tankar kring hur man kan bedriva olika sorters träningar.
Dessutom är priserna förhållandevis låga och är ni flera tränare i en grupp kan ni byta böcker med varandra när ni är klara.

Utvärdera era träningar med spelarna, hur unga de en är, var det kul, vad var kul?
Vad vill ni göra nästa träning?

Kolla på er kompis träning, vad gör han/hon med sin grupp?
Fråga varför, och diskutera med varandra om upplägg och hur det fungerar.
Tillsammans kan ni utveckla varandra och komma längre.

Ju mer motiverad du som tränare blir, desto mer kan du motivera din grupp.
Och jag är helt säker på att ny kunskap och ny erfarenhet kommer att motivera dig, men viktigast av allt, se till att ha roligt.

//M

Derbyförlust, frustration och framtiden

Igår spelade vi årets första derby i utvecklingsserien, och poängen uteblev igen.
Jag förstår grabbarnas frustration efter en sådan match och jag förstår att just då och där blir mina ord tomma till dem.
Men jag berömde dem efter matchen, jag skiter i om tavlan visar 0-1, jag skiter i det så länge vi utvecklas som fotbollsspelare.

Vi ställer upp med ett lag som i stort sett får spela P17, vi gör det mot ett reservlag till division 3.
De var mer rutinerade, de var starkare och de var större men våra killar spelade disciplinerat i försvarsspelet och höll ihop lagdelarna.
Vi hade 90 minuters försvarsträning igår.

Idag fortsätter vårt arbete mot framtiden, och en ny träning väntar redan ikväll.

//M

söndag 12 maj 2013

Otrolig vecka väntar

Nästa vecka blir en helt otrolig fotbollsvecka och nästan varje dag har fått sig en utmaning.

På måndag tar jag med mig utvecklingslaget till Myrvalla för årets första derby, det blir två lag som jagar sin första seger. Avspark 19:00 på anrika Myrvalla.
Tisdagen är det träning på Heds Arena och vad som väntar då är ännu inte planerat.

På onsdag håller jag för första gången en utbildning för andra ledare, genom Smålands FF. En ny utmaning som ska bli fantastiskt kul och spännande.

Torsdag och Fredag är det nya träningar med utvecklingsgruppen.

På lördag spelar P17 derbyt i Bäckseda och på söndag är det en ny match i utveckling A NV, då vi tar emot Tranås på Heds Arena.

Totalt kommer gruppen att genomföra fyra träningar och tre matcher denna veckan.
En fantastisk vecka med andra ord!

//M

Projekt SM, Rivalerna 12/5

Här kommer ett litet inlägg om de två Allsvenska rivalerna från Småland.

Kalmar FF:
FB: 10.529 Likes
TW: 1.132 Följare
Publiksnitt: 4915 (3matcher) , senast 4248 (1match)
Ort: 36.392 inv.
Kommun: 63.671 inv.
Län 233.548 inv.

Notering: Kalmar FF är mer aktiva på FB än på Twitter vilket också syns på antalet följare, marknadsför matcher men inte så mycket annat.

***

Östers IF
FB: 4.160 Likes
TW: 2.254 Följare
Publiksnitt 5713 (3matcher) , senast 7107 (1match)
Ort: 60.887 inv.
Kommun: 84800 inv.
Län: 185.887 inv.

Notering: Östers IF är väldigt aktiva på Twitter och lägger upp bilder från olika aktiviteter. Via deras konto "Retweetar" de också flera tweets från såväl spelare som supportrar. De marknadsför matcherna bra och jobbar noga med sociala medier.

***

Notering generellt:
Jag saknar tävlingar via sociala medier, många företag har insett att det är ett bra sätt att få rullians på FB och jag hade gärna sätt att klubbarna hänger på den trenden.
Östers IF jobbar på ett fantastiskt sätt via Twitter och ligger där långt före Kalmar FF, men det är nästan tvärt om vad gäller Facebook.
Mycket av Kalmars twittrande är länkar till nyheter på hemsidan, det som Öster gör bättre är att de skapar en helt annan känsla på twitter och visar upp föreningen på ett mycket bra sätt.

***

Invånarantal i ort, kommun och län är hämtat från Wikipedia.

***

I nästa inlägg kommer en jämförelse av Superettan (IFK Värnamo och Jönköping Södra).
Statistik på ökning/minskning av FB och TW kommer senare på säsongen.

//M

torsdag 9 maj 2013

Svenska Cupen final, publik och framtid

Har Svenska Cupen i fotboll hittat rätt med det nya formatet?
Det vet vi egentligen först om några år, 2013 kan vara nyhetens behag.
Men när IFK Göteborg idag släppte sina 1000 biljetter inkl. tågresa TrT till Solna så tog det dem 90 minuter att sälja slut, och det är ett gott tecken.

1944 såg drygt 45.000 personer Cupfinalen mellan Malmö FF och IFK Norrköping i Solna.
2002 var det nästan 34.000 som såg Djurgården mot AIK, på samma arena.
1947 strax över 26.000, även det på Råsunda mellan Malmö FF och AIK.

Solna är framgången för Cupfinalerna.

Bortser vi från Solna är de högsta publiksiffrorna 19.500 i Norrköping, år 1943.
13.800 i Göteborg och 13.000 i Helsingborg.

Så man förstår att SvFF vill göra nationalarenan till Cupfinalens borg.

Men jobbet med Svenska Cupen stannar inte vid vilken arena som finalen ska avgöras på, SvFF måste ta jobbet för cupens hela väg. Matchtider, speldatum, reservdagar och krav på planer och arenor. Att ett slutspel i Svenska Cupen spelas på en tid som alla dödliga jobbar och i en tipshall kommer inte att bidra till en framgångssaga.
Ännu mer press på det bolag som köper TV-rättigheterna, deras övriga sändningar kan inte få påverka cupens matchtid, och TV-bolaget borde också ha vissa krav på hur de hanterar sändningen ex. före och efter matchen.

Jag tror att det nya formatet kan bli bra, framförallt eftersom att Europaplatsen kommer att bli viktig. Men SvFF borde redan komma med konkreta förslag på nästa steg, cupen får inte tröttna igen.

SVFF ska dock ha stort beröm för att de tagit tag i Cupen och visar att de vill fortsätta utveckla svensk tävlingsfotboll.

//M

Mer publik till arenorna

Jag har flera gånger bloggat om Sociala Medier och hur viktiga dessa har blivit i 2000-talets samhälle.
Jag har också gjort ett tidigare inlägg om tips på vad som kan skapa mer drag till arenan, här kommer ett nytt sådant inlägg.

1. Använd de Sociala Medierna.
Om ni byggt upp era olika medier så som hemsida, Facebook, Twitter och kanske även Instagram, Vine och bloggar så är detta en perfekt väg att marknadsföra era matcher.
På Hemsidan bör alltid nästa hemmamatch synas tydligt högt upp på förstasidan.
Via Facebook kan man skapa evenemang på varje match, och då kommer alla följare som klickat ja eller kanske att påminnas före matchen.
På Twitter och Instagram kan man lägga upp bilder och texter från träningar ett par dagar innan och då också påminna om matchen.
Spridningen på dessa medier är enorm och har man ett par hundra följare så kommer inläggen att spridas till flera tusen människor genom likes och delningar.
Vill man som förening öka sitt publiksnitt är dessa medier en viktig grund.
Men glöm inte de traditionella medierna i pappersform.

2. Skapa aktiviteter.
På matcherna är det viktigt att skapa aktiviteter som gör att hela familjen vill gå på matchen. Se arenan som en mötesplats där stora som små möts.
Matchen är självklart i fokus, men fundera på vad ni kan göra före matchen, i pausen och även efter, få publiken att komma tidigare och stanna längre.
Fundera över vad ni har för tillgångar i er förening och hur det kan hjälpa er, kanske har ni tillgång till en hoppborg för barnen, eller en gammal stormålvakt som man kan ha straffläggning på i halvtid.

3. Koppla samman punkt 1 & 2.
När ni planerat aktiviteter och byggt upp ert sociala nätverk gäller det att marknadsföra det.
Om ni har en hoppborg på plats ska det också stå med i all marknadsföring till matchen.
Tänk igenom hur ni marknadsför varje match, ingen match får kännas grå och tråkig.

4. Varje tillfälle är chansen till ny publik.
Det räcker oftast inte att satsa all in på en match och tro att publiken sedan kommer återvända varje hemmamatch. Många gånger har man sätt föreningar som drar på stort en gång om året men lika fort återgår till normalt publiksnitt.
Jag skulle vilja säga att det är bättre att skapa en liten aktivitet varje match och försöka vinna en ny person per match.

5. Vem ska göra jobbet.
Det kan låta som att det blir mycket jobb kring matcherna, men det är inte säkert att ni som förening behöver göra något.
Om ex. ni vill ha ponnyridning i samband med en match, erbjud ridklubben att komma, de får behålla alla intäkter som de tjänar och de får möjlighet att marknadsföra sig. Ni behöver egentligen inte göra något, mer än släppa in dem på området.

6. Några tips.
Vad finns det att göra? Det finns massor, tänk brett, hela familjen ska kunna aktiveras, här kommer några tips.

Agility Hundar
Brandkåren
Bågskytte
Hoppborg
Knattematch
Polisen
Ponnyridning
Straffläggning
Utställning av sponsorer, bilar etc.

Det var en liten lista av vad som finns, glöm inte andra sporter, ni kan säkert ta hjälp av ert distriktsförbund och lokala idrottskonsulenter för att få kontakt med andra idrotter om ni inte har de tillgångarna själv.
Att få prova på andra sporter brukar vara ett roligt inslag, framförallt för de yngre.

En liten aktivitet varje hemmamatch kommer att höja värdet på matchen, och genom att skapa en mötesplats på er arena kommer ni att öka både publikintäkter och handeln i kiosken. Viktigt är att ni försöker få publiken att komma tidigt och stanna hela matchen igenom.

//M

onsdag 8 maj 2013

Allt fokus på nyheten från England

Jag var en dryg månad gammal när en bestämd skotte knallade in på Manchester Uniteds träningsanläggning.
Självklar var jag då, och flera år framåt helt ovetande om att detta hänt, också ovetande om hur det skulle påverka min framtid och mitt intresse för vad jag gör idag.
När mitt fotbollsintresse senare frodades fastnade mitt hjärta för United, främsta orsaken då var nr 7, Eric Cantona och kanske var det egentligen hans kaxiga målgest som var hela grejen.
Men United har sedan dess följt mig, eller egentligen är det väl tvärt om.

På senare år har SAF (Sir. Alex Ferguson), blivit en ledstjärna på himlavalvet och han har givit mig dagens intresse.
Det han har lyckats med främst, enligt mig, är att han lyckats anpassa sin fotbollsfilosofi till den som är aktuell just för stunden. Han har lyckats under 26års tid trots fotbollens enorma förändringar.
SAF har med sin klubb inte bara hanterat en stil, inte bara en formation, inte bara en spelartyp. Han har varit kameleonten som förändrats efter sin fiende och han har varit närmast inpå odödlig.

Förmiddagens fokus har varit om nyheten från England, som helt oväntat, men väntat kom som en klar blixt från himmeln.

//M

tisdag 7 maj 2013

Dagarna går, fortfarande inget svar

Dagarna rullar allt fortfarande och Mohammed är kvar i Jemen.
Vi vet att den hjälp vi skickat via pengar hjälper honom och hans mamma och vi är enormt tacksamma för alla ni som hjälper oss!
Oroligheterna i Jemen skrämmer mig allt mer ju mer jag läser om det eskalerade våldet och om den framtidsbild som flera organisationer tror om Jemen.
För en 16-årig kille uppväxt i Sverige är denna historien förödande och oacceptabel och vi försöker ta kampen för honom på hemmaplan för att göra det möjligt för honom att resa hem till Sverige igen.

Men hur tar man kampen för en människas rätt till ett liv när man fightas mot en ansiktslös myndighet?
Vem ställer man till svars för ett horribelt beslut om ingen har rätt att syna verksamheten?
Migrationsverket verkar till synes ha krupit in i ide och vill inte komma fram förarens vi har gett oss.

På deras hemsida står det vackert.
"Vi svarar på alla mail som kommer till oss".
Jag får inget svar.
Iallafall inte ännu.
Snart har en månad rullat förbi.
Och detta i ett fall där varje dag kan vara livsavgörande.

Självklart blir jag allt mer kritisk för varje dag, jag känner att myndigheter och politiker sviker oss och skyddar varandra. Standardsvaret vid kontakt med dem är att de inte kan svara på enskilda ärenden, det svaret får man även vid generella frågor.
Deras verksamhet är skyddad genom att ingen utomstående får ifrågasätta dem. Det påminner om Sovjet eller Nordkorea mer än vad jag någonsin kunnat ana.
Jag hade högre förhoppningar om Sverige, men jag hade fel.

Men jag tycker nog att Migrationsverket får ligga kvar i sitt ide, för jag tänker inte sluta leta förens jag hittat dit och då kan de inte komma undan mina frågor. Då tänker jag ställa dem mot idets råa vägg, och jag tänker kräva mina svar.

//M

Tuffa matcher i en högre division

När vi förra året vann utveckling B med den unga utvecklingsgruppen visste vi att 2013 skulle bli tufft.
Igår kväll spelade vi andra seriematchen i utveckling A och det blev andra förlusten.

Men när man analyserar matchen i efterhand så tycker jag att vi gör det riktigt bra och vi står upp i 90 minuter.
Spelmässigt för vi återigen matchen men precis som i första omgången väger vi lite för lätt och gör vissa små misstag i brist på rutin.

Nu blir det en ny träningsvecka och bygga upp motivationen, A-laget spelar imorgon, P17 på fredag och U-laget har derby i Myresjö på måndag.

//M

fredag 3 maj 2013

100kr för att rädda din kompis liv?

Vad är 100kr värt för dig?
En pizza med tillhörande dryck? En biobiljett? Snacks till lördagsfilmen?

Ja, det är inte mycket man får för 100kr i dagens Sverige.
Men om jag skulle säga att du för 100kr kan vara med och rädda en kompis, vad blir den 100-lappen värd då?
Ganska mycket mer, eller hur?

Vi fortsätter kampen om vår lagkompis, skolkamrat och vän Mohammed som har fått en tuff vardag i stridigheternas Jemen. Varje bidrag är enormt viktigt och varje människa som deltar gör skillnad!

Privatpersoner, företag och föreningar som vill delta i kampen kan göra det via Bankgiro 172-0051 "För Mohammeds Framtid".

Läget just nu:
Mohammed och hans mamma Fatima har fått ID-handlingar som fungerar inom Jemen. Pengar har även skickats från Sverige för att hjälpa dem med mat och vatten.
I nästa steg ska de båda försöka skaffa pass, samtidigt jobbar vi mot de svenska myndigheterna för att de ska inse sitt misstag och låta dem flytta tillbaka.

I Jemen har för övrigt drönarattackerna trappats upp och bland annat DN (dagens nyheter) har rapporterat om attackerna som sker mitt i byar där oskyldiga befinner sig.
Sidan för säkerhetspolitiken varnar för att våldet kan fortsätta att trappas upp mellan de södra och norra delarna.
På flera sidor beskrivs landet i krig även om det officiellt inte befinner sig i ett sådant.

Mohammed och hans mamma befinner sig knappt en kilometer från stridigheterna och de hör mycket väl ljudet från skottlossningar och bombningar.

Vår hjälp här hemma är enormt viktig och vi måste fortsätta att kämpa för att få hem Mohammed och Fatima igen.
Tillsammans kan vi göra det!

Hjälp till att sprida informationen och Bankgiro samt om du har möjlighet, släng in en slant!

//M

torsdag 2 maj 2013

En lurande och skev bild av våldet i Jemen

Samtidigt som Mohammed kämpar för sin överlevnad måste vi brottas med den svenska vardagen, en jämförelse som är obeskrivligt.
Mohammed berättar hur han var på en bank för att hämta ut pengarna som vi skickat, under tiden har står där rånas banken och tre personer skjuts ihjäl framför ögonen på honom.

Vi har matats av en skev bild över våldets utveckling i Jemen.
Svenska Migrationsverket verkar påstå att Jemen är lugnare idag än för några år sedan, men vad säger sanningen?

2010 verkade Jemen ha inlett ett samarbete med USA för att bekämpa terrorismen i landet, då var al-Qaida den största terrororganisationen med ca 300 medlemmar.
Idag 2013 pratar man om att al-Qaida är flera tusentals.

USAs inblandning 2010 beskrevs som ett samarbete, idag 2013 berättar folk från Jemen om ett USA-hat eftersom att bomberna även går mot oskyldiga jemeniter.

Och inte heller stamkrigen har avtagit, landet är uppdelat och många hade nog beskrivit att landet ligger mitt i ett inbördeskrig.

Men paragrafryttare gillar definitioner, och definitioner går att definiera på olika sätt.
Det är kanske enkelt att sitta bakom skrivbordet och göra en bedömning av ett land som Jemen, men frågan är hur den har gjorts?
Mohammed har på den korta tiden i Jemen fått se tre människor mördats och också förlorat tre nära släktingar.
Mohammed har suttit i fängelse och sedan dess varit på flykt, han somnar till ljudet av bomber och skottlossningar, och på dagarna kan han plocka hylsor utanför sitt hus.

Vi har hjälpt familjen ekonomiskt, och ibland funderar jag på vad som hade hänt om vi inte gjort det.
Kanske hade Mohammed istället fått sitta med ett automatvapen just nu för att få en minimal lön till sin mamma.

Jag ställer mig frågande.
Personen bakom skrivbordet som anses ha gjort sitt jobb.
Visste han/hon att det skulle bli såhär?
Vi berättade det för dem redan före utvisningen, vi visste.
Hur kan då en av Sveriges största myndigheter inte veta?

//M