söndag 17 november 2013

Enkät från YTC

YTC - projektplan


Jobbar vidare med projektplanen för YTC och har nu kommit en bit på vägen, men behöver snart er hjälp med att svara på undersökningar som ska ligga till grunden för flera frågeställningar inom projektet.
Därför har jag skapat en Facebook-sida som jag hoppas att du vill gilla och senare också vara med i diverse undersökning. 


Etapp 1: Insamling av information.

Etapp 1:
Nu påbörjas första etappen i projektet där jag söker information från flera olika referensgrupper samt dokument. För att kunna göra ett bra arbete behövs information från flera olika håll och sedan ska likheter och olikheter jämföras.

Kan vi hitta en rättare väg, eller är det slumpen?

Sen gäller det att börja sortera bland lyckade satsningar och misslyckade sådana, frågan är finns det en "rättare" väg inom talangutveckling?

Nu kör vi!

//M





lördag 16 november 2013

Svensk idrott -är den ideella eran över?


Jag skrev själv ett inlägg den 6:e november om hur jag ser på svensk idrott och dess nya "ideella" samt demokratiska förhållningssätt och jag gav svensk idrott en känga då. Men jag berörde aldrig det ämnet som diskuteras nu, även om det självklart ligger till grund för de problem som jag anser att svensk idrott just nu har. Läs gärna mitt tidigare inlägg här: Svensk idrott - världens bästa?

Debatten idag ligger till viss del eller rättare sagt till ganska stor del på en politisk nivå och handlar om att myndigheterna suddat ut gränsen eller delar av gränsen mellan offentlig och föreningsdriven verksamhet.
Deras debatt är enormt viktig, och politiska beslut är behövs för att ge föreningarna de rätta förutsättningarna men det är inte bara där problemet ligger. En del av ansvaret ligger på föreningarna som också väljer att bli allt mer företagslika i struktur och förhållningssätt mot sina medlemmar.

Jag är glad att debatten har kommit upp till ytan och jag hoppas att den inte stannar på en politisk nivå utan att idrottsrörelsen också tar den med sig ner på förbund- och föreningsnivå.

//M



YTC - gemensam satsning mot bättre bredd och bättre elit

Nu börjar en spännande tid för min del där mitt projekt YTC har kommit igång ordentligt! Tanken är att jag ska presentera en rapport till flera svenska fotbollsdistrikt om talangutveckling och en ännu större satsning på spelarutbildningen.



I grunden kan man säga att mitt projekt utgår från olika europeiska satsningar där bland annat Belgien och Tyskland står i fokus, men den väger också in den svenska kommersiella marknaden där det börjar etablera sig allt fler vinstdrivande företag som satsar på fotbollsträning.
Själva frågan som jag i projektet ställer är: Kan våra SDF göra mer för att utveckla fotbollen i sin region, och hur kan detta gå till väga?

Ta det de gör bra, och gör det bättre...
I första skedet har jag börjat ta kontakt med flera förbund runt om i Sverige för att först skapa en bild av vad de gör idag, vad de anser att de själva gör bra, vad de kan förbättra och vad de anser att de har för hinder. Det ska sedan jämföras med vad de kommersiella företagen gör (de behöver ju dock inte följa SUP:en vilket förbunden behöver ta hänsyn till) och sedan ska det också jämföras med vad bl.a. Tyskland och Belgien har gjort för att få de framgångar som nu är på väg att blomma ut.
Jag vill hitta det som är bra och se hur det kan utvecklas till att bli ännu bättre!


Förutsättningarna spelar roll!
När gräset är grönt i Skåne, ligger snön över planerna i Norrbotten, så självklart spelar förutsättningarna stor roll för hur vi lyckas med vårt idrottande. Men under 2000-talet har vi fått en våg av nya förutsättningar med kounstgräsplaner och inomhushallar, dock räcker det inte med att bygga nya och bättre planer, det handlar om kultur också!
Det handlar om spontanidrott och om allsidig träning, det handlar om utbildade ledare och om föreningars inställningar. I Tyskland har man gjort en satsning på att just utbilda ledare och att förbättra breddfotbollen för att på så sätt höja nivån på toppen, men man har samtidigt jobbat med just att förutsättningarna ska vara lika för alla.
Så frågan om förutsättningar både vad gäller planer men också ledare är något som jag kommer ta med mig in i projektet.



Att jobba i uppförsbacke
När man söker förändringar inom fotboll kan det kännas som att ständigt jobba i uppförsbacke, det är en av världens mest konstruktiva idrotter men just nu är ett bra tillfälle att börja se över svensk fotboll. SvFF släpper precis en ny spelarubildningsplan och jobbar på en revidering av ledarutbildningen. Samtidigt börjar allt fler svenska fotbollsklubbar se över sin verksamhet och hur deras akademier ska jobba för en långsiktig talangutveckling.
Det ska bli intressant att jobba med detta projektet och förhoppningen är att hitta guldkorn som redan finns och att utveckla dessa till något som förbunden i Sverige vill och kan ta del av.

//M


onsdag 13 november 2013

Vad som helst för att vinna?

Skulle du vilja vinna, oavsett vilket pris du fick betala för att smaka på segerns medalj? Dokumentären nedan visar en före detta kvinna som numera är man och som inte vill veta av guldmedaljerna som ligger undangömda. 



Under förmiddagen idag höll några kamrater ett föredrag om idrottens nationalism, om hur länder pumpat ut politiska budskap under mästerskap, som nazisterna gjorde OS 1936, men föredraget handlade också om nationalismen i att vinna så många medaljer som möjligt.
Men samtidigt som vi vill vinna till varje pris och som vi är stolta över våra idrottsmän och kvinnor så har vi också svårt att förlåta dem när de åker fast. Gruppen som höll föredraget tog Ludmila Engquist som exempel, medan hon vann priserna var Sverige stolta över svenskan, men samma dag som hon åkte fast målades hon ut som den före detta ryskan.

Vad är det som får människor att gå över lik för att vinna, att medvetet fuska till sig fördelar och vad är det egentligen värt att få vinna om man inte gjort det på "rätt" sätt?

//M

måndag 11 november 2013

Inget oväntat på fotbollsgalan

Det hände inget oväntat på fotbollsgalan, det var Zlatan, Zlatan, Zlatan och några till som fick ta emot pris för 2013, men det mest positiva var det breda leendet på just Zlatan som inger hopp inför det stundande och avgörande kvalet till VM.

På fotbollsgalan, extra glad över biljett till
matchen Sverige - Portugal

Väntade vinnare...
Som sagt, det hände inte så mycket oväntat på fotbollsgalan 2013, Zlatan vann årets forward vilket var ganska självklart. I kampen om årets mittfältare trodde jag nog nästan mer på Kacaniklic efter vårsäsongen men absolut kan jag hålla med om att vinnaren som blev Albin Ekdal är en värdig sådan. Att Martin Olsson blev årets back var inte heller något oväntat, och målvakt blev Andreas Isaksson som jag nu tycker börjar får rejäl kamp om den positionen, men så länge som han håller kvar vid landslagsplatsen är han kanske även nummer ett till detta priset!(?)

Folkets konung är krönt!
Vad har åren 2005, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012 gemensamt med 2013? 
Svaret är Zlatan, svaret är guldbollen. Det är åren som Zlatan tagit hem guldbollen och jag undrar om han inte borde ha gjort det 2006 också när han öste in mål i Serie A och spelade för två italienska toppklubbar. Istället fick 2006s guldboll ges till Fredrik Ljungbergs som faktiskt inte alls hade en lika bra säsong som åren innan, men kanske fick han den för lång och trogen tjänst!(?)
Nå åter till konungen, att Zlatan skulle vinna priset var inte oväntat, inte heller att cykelsparken på Friends skulle bli årets mål. Det var inte heller oväntat att globen jublade varje gång Zlatans namn sades, eller att han syntes på jumbotronen. Det var inte heller oväntat att han fick stående ovationer eller att hans vakter fick hindra människor från att hela tiden störa honom mitt i maten.
Zlatan har varit Sveriges okrönte konung, men jag tror att svenska folket definitivt krönt honom!

Men svensk fotboll har en konung till.
Fotbollsgalan hade förutom hyllningar till Zlatan också hyllningar till Malmö som har två nya SM-guld i fotboll i form av MFF och LDB, fotbollsgalan hade också hyllningar till den bortgångne Ivan Turina och till en fotbollspublik som gick samman när det behövdes.
Men fotbollsgalan hade också en extra hyllning i form av ett hederspris till vår allas Lars-Åke Lagrell, mannen som ägnat större delen av sitt liv åt svensk fotboll och som har kämpat för att få fortsatt utveckling i det lilla landet lagom.

Lars-Åke Lagrell och jag.

Kämpa Sverige, vi behöver det!
Innan vi avslutar kapitlet svensk fotboll 2013 återstår två viktiga matcher mot Portugal där Sverige nästan räknats ut, men vi vet att vi är starka i dessa kvalmatcher och att vi har lyckats förr, så hoppet lever. Vi runt omkring fotbollen kan bara hålla tummarna till att bollen studsar rätt, till att spelarna lyckats pricka formen och till att Hamrén och hans stab får till det där lilla extra i taktiken.
Vi behöver det. Vi behöver en ny sommar med nya hopp, med nya hjältar och med nya drömmar.

//M

torsdag 7 november 2013

Succén är tillbaka! (Snart)


Snart är det dags för TRGs årskrönika att skrivas och 2013 har erbjudit en hel del! 2012 skrevs krönikan i 4 delar och i år siktar jag på 5 delar!
Inom kort är det dags att beskriva det svenska idrottsåret ut ifrån min synvinkel och självklart kommer damernas EM i fotboll att få en hel del utrymme, men denna delen får vänta tills att fotbollsherrarna gjort upp om en VM plats mot Portugal. Så därför kommer "de nya utmaningarna" få bilda den första delen som jag hoppas kunna presentera under nästa vecka!

Håll till godo, 5 delar om året 2013 kommer inom kort!

//M


onsdag 6 november 2013

Svensk idrott -världens bästa?

Svensk idrott är fantastisk! I dokument kan vi läsa om visioner att svensk idrott är världens bästa och vi kan läsa om den nordiska modellen om en folkrörelse som står för demokrati, öppenhet och med medlemmar från alla sociala skikt. I dokumenten kan vi läsa om att svensk idrott drivs av ideella krafter och att den överlever i de orter där postkontoret tvingas stänga. Vi bjuds via dessa dokument in till att slå oss för bröstet och klappa grannen på ryggen. 
Men är det så vackert?

I hela mitt liv har jag varit en del av den svenska idrottsrörelsen, det är inget val jag gjort själv utan något som jag fötts och uppfostrats till. Jag kommer från en typisk svensk landsortsfamilj med en stöttande mor och en far som ställde upp för den lilla byns förening genom att ta sig an att träna mig och mina jämngamla. Precis på samma sätt som han tidigare gjort med mina syskon, hans ideella ledarskap är just det ledarskapet som svensk idrott så gärna talar om i sina dokument och den lilla föreningen är precis så som en typsik svensk förening beskrivs, med demokrati, öppenhet och ideella krafter.

Detta var i slutet av 80-talet och en bit in i 90-talet, det var nog något liknande en bit in på 2000-talet också, men sanningen är att den föreningen liksom många andra svenska föreningar idag saknar nästan allt vad verksamhet betyder. Den innehåller ett par eldsjälar som fortfarande driver på byn och säljer lotter, anordnar majbrasor och klipper gräset på den gamla anrika gräsplanen, skillnaden är den att det nästan aldrig springer ut några skrattande barn på gräset och byns representationslag har sedan många år lagts på is. 
Några få spelare har gjort det förbjudna och istället börjat spela för ärkerivalen i grannbyn. 

I den gamla slitna klubblokalen träffas ibland eldsjälarna och pratar gärna om tavlan som hänger på väggen och visar hur en allsvensk storklubb var på besök när fotbollsplanen invigdes, och barnen som man ser i bakgrunden på tavlan påminner eldsjälarna om deras svunna tid i en levande landsort.
Eldsjälarna samlas ibland i något som de kallar för styrelsemöten i den sovande föreningen och ibland kallar de det för årsmöte, men egentligen finns det ingen direkt skillnad, det är samma eldsjälar och samma smak på kaffet som de köpt i samma lanthandel som alla tidigare år.
På dessa möten brukar de prata om tider när lokalen inte räckte till för årsmötena och då de fick låna bygdens skola för att få plats, de pratar om en förening med sektioner inom allt från bridge till ishockey, och de pratar om en tid då de var en del av byns stolthet.

Idag åker landsortsbarnen till de större samhällena för att spela i den förening som anses vara rätt förening, och om en annan förening skulle anses bli rättare så åker de ännu lite längre. En förening som är rätt är gärna en förening där ledarna inte är ideella, ju dyrare de är desto mer rätt är det. I styrelsen ska det sitta pampar från näringslivet, och det absolut bästa är om de pratar i termer som får den vanlige och dödlige människan att vara tyst i rädslan att göra bort sig. Demokrati är ett minne blott, här är det hierarki som gäller och pamparna ryggdunkar varandra medan de pratar om hur de ska ta föreningen tillbaka till tider när de spelade i en högre serie.

Men en sak finns i alla fall kvar i den svenska idrotten. Alla får vara med.
Åtminstone så länge de kan betala en halv normal svensk månadslön per barn som vill träna ishockey i en säsong, sen tillkommer det lite pengar för utrustning och resor, men ändå, föreningslivet bygger fortfarande på folkrörelsens ideologi om att den är öppen för alla och att den är spridd i alla sociala skikt.
Ja, ni förstår min ironi.
Men då är det lätt att tänka att det bara gäller för ishockey, och kanske för motocross, ridsport, alpint, speedway, bandy, segling och några idrotter till.
Fotboll är ju inte så dyrt, det är 7-800kr för en säsong i träningsavgift, det är 3-400kr till lite respengar, kanske 600kr i träningskläder och 2500kr i skor, och 2500kr till nya skor när de gamla blivit omoderna. Observera att skorna idag inte blir utslitna, de blir omoderna den dagen som Zlatan eller Messi har bytt färg på sina skor, och nåde den förälder som inte köper nya skor till sitt barn, den föräldern får skämmas när den vid nästa match ser att alla andra barn har fått den nya färgen.    

Idrotten i Sverige har gått en lång väg från den idrott som vi gärna pratar högt om, i många små möbel- och fabriksorter runt om i Sverige har klubbens grabbar bytts ut mot avlönade fotbollsspelare från halva Europa som inte hinner lära sig att hitta till ortens ICA innan de flyttar till en klubb som har en större plånbok. 

Men det finns fortfarande undantag och det är dessa undantag som vi ska hylla i framtidens berättelser om svensk idrott. Det finns föreningar som anpassar sig till framtidens ideal men som lyckas att behålla själen i ränderna på tröjan och där eldsjälarna inte behöver prata om tider som vi kallar försvunna. Där föreningen binder samhället och där rikedomar inte mäts i pengar. Det finns föreningar där de gamla gubbarnas cyklarna står parkerade utanför den gamla träläktaren vid varje träning oavsett väder och vind, för att dessa gubbar vill följa ortens killar och tjejer på vägen mot ett mirakel.

Det finns en idrottsrörelse i Sverige som kommer att överleva allt och som kommer att skapa nya sagor, nya myter och nya legender.
Den idrottsrörelsen bidrar till att svensk idrott har en möjlighet att bli världens bästa idrott, men det är något som varje svensk idrottsintresserad människa har ett ansvar för.

Hur vill du att svensk idrotts framtid ska se ut? Vad gör du för att skapa den?

//M 


Svenska fotbollsakademier

Har du missat de tidigare inläggen? Klicka på länkarna ned för att läsa dem:
Talangutveckling enligt statistiken
Talangutveckling enligt statistiken del 2
Talangutveckling enligt statistiken - ett sidoinlägg

Rullar nu vidare i följetången om talangutveckling men från tidigare avsnitt ska vi nu börja diskutera talangutveckling inom svensk fotboll. I den här första delen kommer jag inte att gå så djupt in på klubbarnas akademier utan mest presentera vad jag kommer att försöka hitta för skillnader och likheter med de klubbar som jag tidigare pratat om.
För att lite snabbt påminna oss själva om vad som enligt rapporten ligger till grund för att ha en lyckad ungdomsakademi så kan jag kortfattat summera det enligt följande:
  • Tydliga mål och visioner för akademin.
  • Satsning på närområdet i första hand, landet i andra och internationellt i tredje.
  • Ekonomiska förutsättningar, anställda tränare, träningsanläggningar och resor.
Nu till frågan, hur ser detta ut i Sverige och har föreningarna skapat sig själva dessa förutsättningar. Jag kommer också att titta på ett antal klubbar och göra samma jämförelse som jag gjorde på Arsenal, Barcelona och Bayern München och se om A-lagets trupp representerar akademins målsättning och vision.

Steg 1: Finns tydligheten utåt?
Jag började med att titta på Malmö FFs hemsida, vad kan vara bättre att börja med än den klubb som precis tagit SM-guldet i fotboll 2013. Det jag sökte i första hand var om de offentligt presenterar akademin och visionerna. Och snabbt hittade jag akademin på hemsidan, samt lite information om den, men enligt vad jag förstår av sidan är tanken med akademin att ge möjlighet att spelarna ska kunna satsa på sin idrott och samtidigt klara av skolan. Visionen om att Malmö FF ska fostra spelare till sitt egna A-lag finns alltså inte på sidan.
Jag tror att MFF har en vision om att fortsätta producera talanger som kan hjälpa MFF till fler guld och också till vidareförsäljning ut i Europa, men jag kunde inte hitta den informationen genom ett par klick på hemsidan.
Så istället klickade jag mig vidare till ärkerivalen Helsingborgs IF, och även där hittade jag direkt en rubrik om akademin, och här fanns lite mer tydlighet även om det var långt ifrån tillräckligt med information, så jag valde att söka vidare.
IF Elfsborg var den tredje hemsidan som jag besökte och där fann jag faktiskt ingenting, jag hittade några lag som jag skulle kunna tänka mig tillhör akademin men utåt finns ingen tydlig info alls.
Så hamnade jag på BP's hemsida, detta Brommapojkarna som är kända för sin talangutveckling och genast växte mina förväntningar på att hitta något mycket bra, här skulle ju rapporten bekräftas vad gäller tydlighet, mål och vision.
Mycket riktigt, jag hittade i stort sätt allt som jag ville hitta och dessutom utformat på ett bra sätt med flera läsvärda dokument där BP förklarade vad dom står för och vad deras vision är, det finns fortfarande mycket att lära av de största klubbarna i Europa, men det här var riktigt bra.

Fortsättning följer...
Jag hittade inget bättre efter att jag besökt BP's hemsida och har nu gått vidare till den fas där jag kommer att välja ut några svenska klubbar att undersöka vidare, men jag vill inte bara låsa mig till Allsvenskan utan kommer att välja ett par klubbar från Superettan också för att se eventuella skillnader. De klubbar som jag valt är följande:
  • Malmö FF 
  • Helsingborgs IF
  • Falkenberg
  • Jönköping Södra
  • IFK Göteborg
  • Djurgården
  • Brommapojkarna
  • Hammarby
  • Gefle
  • GIF Sundsvall
Målet är att gå igenom de punkter som ligger till grund för ECA's rapport och försöka hitta samma information om de klubbarna ovan och sedan börja jämföra vart de stora skillnaderna ligger. Inom kort kommer också "Talangutveckling enligt statistiken del 3" där jag kommer att titta på antal träningstillfällen samt på tränarnas filosofi och förhoppningen är också att kunna ge er en sammanställning på hur det här skiljer sig eller liknar de akademier som finns i Sverige.

Projektet om talangutveckling har nu fått en bra start och senare ska jag försöka koppla detta till projektet Youth Talent Concept som jag kommer att driva de kommande månaderna för att tillsist lämna ifrån mig framåt sommaren. Hela grunden finns i frågan "Hur kan vi förbättra Svensk talangutveckling inom fotbollen?".

//M

tisdag 5 november 2013

Idrotten som religion

Har under eftermiddagen suttit instängd i en glasbur och diskuterat "Idrotten, showen och religionen" tillsammans med sex andra klasskompisar. I frågorna dyker också etik och moral upp likväl idrotten ur ett kommersiellt synsätt och med frågor om media och ekonomi.
Det hela ledde till ett antal idrottsfilosofiska frågor om allt från superstjärnornas makt till frågor om doping och världsrekord.

Kan idrotten avspeglas som religion?
Enligt mig så är redan idrott en religion, framförallt skulle jag vilja säga att fotbollen för många har fått den betydelsen och precis på samma sätt som religiösa ser upp till gudar och profeter ser dessa människor upp till spelare eller tränare. Eftersom att jag inte själv är religiös tror jag att jag har enklare än de som är troende att se likheterna mellan religion och idrott.
Men det som i frågan kan vara lite skrämmande är den makt som vi då också ger till dessa superstjärnor eller om vi ska kalla dem gudar, dessa spelare har ett enormt inflytande på framförallt yngre personer som ser upp till dem och kan påverka dessa väldigt enkelt.
Med dagens enkla metoder att sprida sina åsikter via social media som twitter, facebook och instagram samt med den mediabevakning spelarna har når dem ut med sina budskap till miljontals följare runt om i världen på bara några sekunder. Och då kommer vi genast in på frågor om etik och moral samt politik och åsikter, vad har spelarna för ansvar och vad kan idrotten ställa för krav?

Ekonomin och det kommersiella, kan klubbarna göra mer för samhället?
Medan idrottsklubbarna betalar allt mer pengar för spelarövergångar och spelarlöner har vi samhällen som nästintill rasar ekonomiskt, och kan vi ställa mer krav på klubbarna att verka för ett sundare samhälle?
Jag är av den åsikten att summorna blir rättfärdigade av att pengarna betalas via människors intresse och att det är vi tillsammans med media som har skapat dessa fantasisummor som spelarna och klubbarna omsätter. Men det är en intressant fråga att diskutera om klubbarna ska åläggas ett samhällsansvar. 

Tillsist blev det en fråga om doping, världsrekord och showen
Finns det en vikt av att se världsrekord, och vad är det värt att se någon spränga gränsen på 100 meter?
Om det skulle krävas dopade deltagare för att få uppleva ett världsrekord på en kokande arena, skulle du tycka att det var värt det? Skulle du vilja se en show av människor som mer eller mindre förvandlats till monster, och vart går i så fall gränsen? Kommer vi i framtiden att kunna tänka oss att titta på människoliknande robotar som gör upp på arenorna?


Det här är de diskussionerna som vi kommer att jobba med de närmsta två veckorna för att sedan presentera hur vi ser på idrotten som en religion, som en show och med en egen själ.
Vad anser du, kan idrotten liknas med en religion, har spelare och ledare ett ansvar gentemot sina följare och har klubbarna ett ansvar för samhällets utveckling?

//M 


måndag 4 november 2013

More updates!



Fortsätter att uppdatera lite på TRGmagnus.com och mer är på väg, det som jag gjort nu är att jag lagt till lite länkar på fliken för tränare där man nu också hittar diverse användbara program. Jag har också gjort en liten uppdatering på sidan om bloggen även om den borde gås igenom kraftigt! Och nu har jag också gjort min egna ranking över de fotbollsbloggar som jag läser.

På gång är också en sida för föreningar med länkar och kommentarer kring föreningsutveckling, där kommer man snabbt kunna hitta olika tips framförallt vad som gäller för att hänga med i den moderna utvecklingen och allt vad den har att erbjuda med ex. social media, klubb-tv o.s.v.

I hope U like it!

//M

Idrottsvåldet, SVT

Har under förmiddagen följt SVT Forum diskutera idrottsvåldet inom svensk idrott och framförallt svensk fotboll. Såväl politiker, polis, jurister, klubbar och supportrar fanns på plats och förde sin talan tillsammans med de största svenska idrottsorganisationerna.
Det är den ständiga debatten om hur man ska få bort det våld som finns på och runt arenorna i samband med matcherna men det är också en debatt om att bygga om arenorna utan ståplats, om dyra böter för bengaler och övrigt pyro, det är en debatt som berör hela den unika svenska supporterkulturen.


Jag är starkt emot allt detta idrottsrelaterade våld, jag tycker att det är synd för svensk fotboll att relativt ofta behöva drabbas av dessa människors idioti. Men i diskussionen om att ta bort ståplats och att helt förbjuda pyro är jag inte lika övertygad.
Vi kan väl vara så ärliga och säga att inget lag i Allsvenskan spelar en fotboll som fyller våra nya stora arenor just på grund av den kvalité som fotbollen erbjuder. Svensk fotbollspublik kommer för att det allt som oftast är en fest på arenorna, det är en kultur och en stämning som ger en gåshud och det är känslor som är enorma. Den svenska supporterkulturen är överlag en fantastisk kultur och i det största handlar det om gigantisk kärlek från supportrar som varje vecka träffas för att ge sitt stöd till laget det lever med.

Vi ska inte bränna ned våra arenor
Ofta kommer diskussionen om det idrottsrelaterade våldet tillbaka till en diskussion om pyroteknik, de så kallade bengalerna, och självklart, är det ett förbud så är det och då bör det accepteras. Men jag tror samtidigt att vi alla kan erkänna att det är vackert när rökfärgen stiger mot himmeln. I denna frågan tycker jag att man ska se över hur man kan organisera pyroteknik, så att man får bort riskerna och att det inte stör matcherna. Och om man skulle lyckas att nå denna organiseringen så kan man ha nolltolerans mot alla bengaler som brinner utanför de organiserade.

Det är en känslig debatt
Det är en svår och känslig diskussion, men jag tror att de allra flesta har samma önskemål om hur inramningen till matcherna ska vara. Vi vill att idrotten ska vara en fest, att alla ska vara välkomna och att alla ska känna sig trygga. Vi önskar alla att idrotten ska vara en stark och ledande kultur i ett hälsosamt Sverige där supporterkulturen blomstrar och lockar ännu fler personer till våra arenor. 

//M

YTC - Mitt nya projektförslag


Mitt tidigare förslag till projekt gick i kras efter en ganska bra inledning och en mycket bra planeringsprocess. Anledningen till att det lades ned var för att förbundet själva nyligen hade upptäckt samma brist som jag och där med också börjat jobba för att åtgärda problemet. Nu har jag ett nytt projekt på gång, och har börjat om med planeringen. Än så länge kommer jag inte att avslöja exakt vad det handlar om, men titeln säger kanske en del.

//M

söndag 3 november 2013

Ny design


Idag har det blivit lite designförändringar på trgmagnus.com, framförallt märkbart är att vänstra menyn flyttats över och lagts till höger om inläggen. För dig som läsare gör detta att inläggen får en bättre yta på bloggen. 
En annan nyhet är "knapparna" som länkar dig direkt vidare till twitter, facebook med mera.
Hoppas ni gillar den nya designen!

//M