YTC - Kunskapen är avgörande

Vad betyder en utbildning som tränare inom fotboll? Är det vad som står på papper som avgör om vi är en bra tränare eller inte? Och om du har varit fotbollsspelare på högre nivå, gör det dig till en bra tränare per automatik?

Självklart kan du gå igenom alla utbildningar och ändå inte vara en bättre tränare, samtidigt kan du vara en utmärkt tränare utan att ha gått en enda utbildning. Om du har en bakgrund som spelare och framförallt på en högre nivå så bör du ha en bra kunskap om vad du gör, men det betyder absolut inte per automatik att du är en bra tränare.

När jag via YTC frågar spelare om deras generella syn på sina tränare så svarar en stor andel att tränaren är engagerad men saknar kunskap eller brister i kunskapen, när jag sedan ställer frågan till tränare om deras utbildning inom tränaryrket så ser jag att många tränare är helt outbildade eller endast gått ett par kurser.

Kan man då anta att det finns ett samband mellan att spelarna anser okunskapen just för att tränaren saknar utbildning, och hur påverkar det spelarutbildningen i våra föreningar?

Utbildningen börjar i grunden

Om en tränare har varit verksam under en längre tid och exempelvis är aktiv tränare för en 16års-lag så börjar han utbildningen på samma steg som nya tränare som kanske tränar ett 6års-lag. Det kan leda till att den erfarna tränaren anser att utbildningen inte passar honom och kan vara en anledning till att han endast går ett par kurser och sedan väljer att inte vidareutbilda sig.

För den nya tränaren är det kanske så att när utbildningen tar klivet upp till 11-manna så känner tränaren att han inte längre behöver utbildningen då den är anpassad för en fotboll som tränaren har många år kvar innan han eventuellt når, och han kanske inte ens har som ambition att träna laget så långt.

Här finns dock vissa undantag för f.d. elitspelare.

Men här kan finnas ett problem med utbildningen i just motivationsfasen för tränarna, samtidigt ska det nämnas att SvFF just nu reviderar utbildningen och kanske är på väg att hitta en lösning för det här genom att bilda både en utbildning i UEFAs stege och en för nationell nivå.

Svensk ungdomsfotboll är kravlös?

I grunden leds svenska barn- och ungdomslag av föräldrar som agerar ledare och tränare, vilket absolut i sig inte är ett problem och utan dem skulle inte svensk fotboll överleva. Dessa personer är vardagshjältar som oftast gör det helt ideellt och för de flesta kostar det till och med både tid och pengar.

Det gör också att föreningarna inte känner att de har möjlighet att kräva att föräldrarna ska utbilda sig vilket gör att många lag saknar utbildade tränare.

Finns det möjlighet att hitta någon form av lösning här? Exempelvis att förbunden kommer ut till föreningarna och kör de första stegen varje år så att alla nya tränare får en grund samt att tränare i föreningen som vill ha repetition kan gå kursen utan kostnad för material etc.

Men vem ska ta kostnaden? Svensk idrott saknar redan pengar så att lägga denna kostnaden på dem vore idioti, samtidigt ska vi inte lägga fler kostnader på våra ideella ledare. Det skulle bli en politisk fråga där föreningarna behöver stöd från kommunerna och även det skulle bli svårt.

Kanske kan vi göra utbildningen effektivare och på så sätt sänka kostnaden en bit på vägen?

Utbildningen är mer än bara fotboll

Att gå utbildningen är mer än att bara lära sig sporten fotboll, under utbildningens gång lär man sig pedagogik i utlärningssyftet, man får ta del av frågeställningar som kan dyka upp i en barn- och ungdomstränares vardag och samtidigt får man grunderna i fotbollsträning samt hur man själv bör agera som ledare. 

Tror ni att svensk fotboll skulle bli bättre om vi kvalitetssäkrade den genom att utbilda tränarna?

//M  

YTC - Vad mer kan förbunden göra?

Spelarna vill åka på fler träningar med distriktsförbundet, tränarna anser att spelarna har utvecklats på dessa samlingar och i den pågående undersökningen för tränare vill en stor majoritet att förbunden ska utöka antalet träningar öppna för alla.

När jag här om dagen skrev den pågående ställningen av undersökningen fick jag direkt en fråga från en tränare som undrar om de andra tränarna vill att förbunden ska göra mer för att de själva ska "slippa" utveckla sin egna verksamhet. Självklart en intressant frågeställning men jag tror inte att så är fallet, jag tror att tränarna tänker sig en liknande lov-verksamhet som gör att spelarna får en variation på både träningsupplägg och tränarens röst.

YTC-projektet fortfarande på tränarnas åsikter

Projektet är uppdelat i flera olika sektioner med både nationell som internationell spelarutbildning, och med såväl spelare, klubbar, förbund och kommersiella företag. Målet är att hitta dem gemensamma nycklarna för en framgångsrik spelarutbildning, av den anledningen är Tyskland, Belgien och Spanien några av de länder som jag fokuserar projektet på.

Men jag tror att för att en spelarutbildning ska bli så bra som möjligt behöver IF och SDF hjälpas åt och därför är det av stor vikt att veta hur de enskilda tränarna känner i de olika frågorna. Den första enkäten för just tränare är ute bland tränarna (du hittar den bland tidigare inlägg) och har bland annat mailats ut till över 200 tränare runt om i Sverige. Målet är att före nyår ha skapat en bra bild av hur tränarna ser på sin egen roll, sitt egets lags träning samt på förbundets träningar, efter det börjar en process med föreningarnas styrande, de olika SDF som är kopplade till projektet samt SF. När denna data väl är tillhanda ska den jämföras med de tidigare nämnda länderna och hur de arbetar samt med hur vi arbetar idag i Sverige och i slutändan ska det vägas mot hur de kommersiella företagen i Sverige jobbar för att se om förbunden kan/bör göra något mer och i så fall vad kan/bör de göra.

Resultatet kan bli vad som helst
Det är inte alls säkert att projektet kommer fram till att förbunden bör göra något alls, det kan också bli precis tvärtom att enligt projektet bör förbunden vidtaga massor av åtgärder.
Jag ställde mig själv frågan om vi i lilla Sverige bör acceptera att vi har så svårt att få fram fler fotbollsspelare i världsklass och då tänker jag på invånarantalet i första hand. Men insåg genast att det finns många jämförbara länder och till och med mindre länder som lyckas. Exempelvis ovan nämnda Belgien har ca 11 miljoner invånare och producerar just nu massor av världsartister ett annat exempel är Uruguay som har ca 33% av Sveriges befolkningsmängd och ändå lyckas ta fram spelare till den absolut högsta nivån.
Vi vet flera av nycklarna till deras framgångssagor, men kanske har vi tappat någon? Och förhoppningsvis kan YTC hitta den.

//M

Förutsättningar är ett måste

Slänger upp en film från Dortmund's träningsrum dit spelarna kan gå när de behöver extra träningen eller är under rehabilitering. Att ge spelare, barn, ungdomar och vuxna förutsättningar är ett måste för att nå framgång, och det är en debatt som jag anser att Sverige måste fundera noga över. Framförallt efter nyheterna igår där livsmedelsverket förbjöd att en is spolades (se under filmen). 

SR Jönköping berättade igår: "Privatpersoner får inte spola is längre", och på sociala medier som ex. Twitter höjde människor sina röster om hur spontanidrotten förstörs av myndigheter.

Många har erfarenhet av att dessa spontanidrottsplatser sköts bäst av de boende i området och när det hamnar på kommunernas bord blir det ofta bortprioriterat då arbetstiden behövs till ex. snöröjning och annat underhåll.

Många förbund i Sverige diskuterar hur de ska kunna få igång spontanidrotten igen, men helt klart är att det är ett svårt arbete då reglerna för våra idrottsplatser blir allt tuffare och de ideella krafterna tröttnar.

Vi vet att spontanidrott bland unga leder till en bra träning, en passion till idrottandet och till gemenskap i våra samhällen men hur ska vi kunna skapa dessa förutsättningar om myndigheterna jobbar emot oss?

//M

YTC - Enkät för fotbollstränare:

Enkät från YTC

YTC - projektplan

Jobbar vidare med projektplanen för YTC och har nu kommit en bit på vägen, men behöver snart er hjälp med att svara på undersökningar som ska ligga till grunden för flera frågeställningar inom projektet.

Därför har jag skapat en Facebook-sida som jag hoppas att du vill gilla och senare också vara med i diverse undersökning. 

www.facebook.com/yotalco

Etapp 1: Insamling av information.

Etapp 1:

Nu påbörjas första etappen i projektet där jag söker information från flera olika referensgrupper samt dokument. För att kunna göra ett bra arbete behövs information från flera olika håll och sedan ska likheter och olikheter jämföras.

Kan vi hitta en rättare väg, eller är det slumpen?

Sen gäller det att börja sortera bland lyckade satsningar och misslyckade sådana, frågan är finns det en "rättare" väg inom talangutveckling?

Nu kör vi!

//M

Svensk idrott -är den ideella eran över?

Idag har en artikel i DN Debatt fått stor uppmärksamhet då flera representanter från svenska ideella organisationer skriver om hur de upplever att ideella föreningar behandlas som företag. 

Jag skrev själv ett inlägg den 6:e november om hur jag ser på svensk idrott och dess nya "ideella" samt demokratiska förhållningssätt och jag gav svensk idrott en känga då. Men jag berörde aldrig det ämnet som diskuteras nu, även om det självklart ligger till grund för de problem som jag anser att svensk idrott just nu har. Läs gärna mitt tidigare inlägg här: Svensk idrott - världens bästa?

Debatten idag ligger till viss del eller rättare sagt till ganska stor del på en politisk nivå och handlar om att myndigheterna suddat ut gränsen eller delar av gränsen mellan offentlig och föreningsdriven verksamhet.

Deras debatt är enormt viktig, och politiska beslut är behövs för att ge föreningarna de rätta förutsättningarna men det är inte bara där problemet ligger. En del av ansvaret ligger på föreningarna som också väljer att bli allt mer företagslika i struktur och förhållningssätt mot sina medlemmar.

Jag är glad att debatten har kommit upp till ytan och jag hoppas att den inte stannar på en politisk nivå utan att idrottsrörelsen också tar den med sig ner på förbund- och föreningsnivå.

//M

YTC - gemensam satsning mot bättre bredd och bättre elit

Nu börjar en spännande tid för min del där mitt projekt YTC har kommit igång ordentligt! Tanken är att jag ska presentera en rapport till flera svenska fotbollsdistrikt om talangutveckling och en ännu större satsning på spelarutbildningen.

I grunden kan man säga att mitt projekt utgår från olika europeiska satsningar där bland annat Belgien och Tyskland står i fokus, men den väger också in den svenska kommersiella marknaden där det börjar etablera sig allt fler vinstdrivande företag som satsar på fotbollsträning.

Själva frågan som jag i projektet ställer är: Kan våra SDF göra mer för att utveckla fotbollen i sin region, och hur kan detta gå till väga?

Ta det de gör bra, och gör det bättre...

I första skedet har jag börjat ta kontakt med flera förbund runt om i Sverige för att först skapa en bild av vad de gör idag, vad de anser att de själva gör bra, vad de kan förbättra och vad de anser att de har för hinder. Det ska sedan jämföras med vad de kommersiella företagen gör (de behöver ju dock inte följa SUP:en vilket förbunden behöver ta hänsyn till) och sedan ska det också jämföras med vad bl.a. Tyskland och Belgien har gjort för att få de framgångar som nu är på väg att blomma ut.

Jag vill hitta det som är bra och se hur det kan utvecklas till att bli ännu bättre!

Förutsättningarna spelar roll!

När gräset är grönt i Skåne, ligger snön över planerna i Norrbotten, så självklart spelar förutsättningarna stor roll för hur vi lyckas med vårt idrottande. Men under 2000-talet har vi fått en våg av nya förutsättningar med kounstgräsplaner och inomhushallar, dock räcker det inte med att bygga nya och bättre planer, det handlar om kultur också!

Det handlar om spontanidrott och om allsidig träning, det handlar om utbildade ledare och om föreningars inställningar. I Tyskland har man gjort en satsning på att just utbilda ledare och att förbättra breddfotbollen för att på så sätt höja nivån på toppen, men man har samtidigt jobbat med just att förutsättningarna ska vara lika för alla.
Så frågan om förutsättningar både vad gäller planer men också ledare är något som jag kommer ta med mig in i projektet.

Att jobba i uppförsbacke

När man söker förändringar inom fotboll kan det kännas som att ständigt jobba i uppförsbacke, det är en av världens mest konstruktiva idrotter men just nu är ett bra tillfälle att börja se över svensk fotboll. SvFF släpper precis en ny spelarubildningsplan och jobbar på en revidering av ledarutbildningen. Samtidigt börjar allt fler svenska fotbollsklubbar se över sin verksamhet och hur deras akademier ska jobba för en långsiktig talangutveckling.

Det ska bli intressant att jobba med detta projektet och förhoppningen är att hitta guldkorn som redan finns och att utveckla dessa till något som förbunden i Sverige vill och kan ta del av.

//M

Vad som helst för att vinna?

Skulle du vilja vinna, oavsett vilket pris du fick betala för att smaka på segerns medalj? Dokumentären nedan visar en före detta kvinna som numera är man och som inte vill veta av guldmedaljerna som ligger undangömda. 

Under förmiddagen idag höll några kamrater ett föredrag om idrottens nationalism, om hur länder pumpat ut politiska budskap under mästerskap, som nazisterna gjorde OS 1936, men föredraget handlade också om nationalismen i att vinna så många medaljer som möjligt.

Men samtidigt som vi vill vinna till varje pris och som vi är stolta över våra idrottsmän och kvinnor så har vi också svårt att förlåta dem när de åker fast. Gruppen som höll föredraget tog Ludmila Engquist som exempel, medan hon vann priserna var Sverige stolta över svenskan, men samma dag som hon åkte fast målades hon ut som den före detta ryskan.

Vad är det som får människor att gå över lik för att vinna, att medvetet fuska till sig fördelar och vad är det egentligen värt att få vinna om man inte gjort det på "rätt" sätt?

//M