YTC - Kunskapen är avgörande

Vad betyder en utbildning som tränare inom fotboll? Är det vad som står på papper som avgör om vi är en bra tränare eller inte? Och om du har varit fotbollsspelare på högre nivå, gör det dig till en bra tränare per automatik?

Självklart kan du gå igenom alla utbildningar och ändå inte vara en bättre tränare, samtidigt kan du vara en utmärkt tränare utan att ha gått en enda utbildning. Om du har en bakgrund som spelare och framförallt på en högre nivå så bör du ha en bra kunskap om vad du gör, men det betyder absolut inte per automatik att du är en bra tränare.

När jag via YTC frågar spelare om deras generella syn på sina tränare så svarar en stor andel att tränaren är engagerad men saknar kunskap eller brister i kunskapen, när jag sedan ställer frågan till tränare om deras utbildning inom tränaryrket så ser jag att många tränare är helt outbildade eller endast gått ett par kurser.

Kan man då anta att det finns ett samband mellan att spelarna anser okunskapen just för att tränaren saknar utbildning, och hur påverkar det spelarutbildningen i våra föreningar?

Utbildningen börjar i grunden

Om en tränare har varit verksam under en längre tid och exempelvis är aktiv tränare för en 16års-lag så börjar han utbildningen på samma steg som nya tränare som kanske tränar ett 6års-lag. Det kan leda till att den erfarna tränaren anser att utbildningen inte passar honom och kan vara en anledning till att han endast går ett par kurser och sedan väljer att inte vidareutbilda sig.

För den nya tränaren är det kanske så att när utbildningen tar klivet upp till 11-manna så känner tränaren att han inte längre behöver utbildningen då den är anpassad för en fotboll som tränaren har många år kvar innan han eventuellt når, och han kanske inte ens har som ambition att träna laget så långt.

Här finns dock vissa undantag för f.d. elitspelare.

Men här kan finnas ett problem med utbildningen i just motivationsfasen för tränarna, samtidigt ska det nämnas att SvFF just nu reviderar utbildningen och kanske är på väg att hitta en lösning för det här genom att bilda både en utbildning i UEFAs stege och en för nationell nivå.

Svensk ungdomsfotboll är kravlös?

I grunden leds svenska barn- och ungdomslag av föräldrar som agerar ledare och tränare, vilket absolut i sig inte är ett problem och utan dem skulle inte svensk fotboll överleva. Dessa personer är vardagshjältar som oftast gör det helt ideellt och för de flesta kostar det till och med både tid och pengar.

Det gör också att föreningarna inte känner att de har möjlighet att kräva att föräldrarna ska utbilda sig vilket gör att många lag saknar utbildade tränare.

Finns det möjlighet att hitta någon form av lösning här? Exempelvis att förbunden kommer ut till föreningarna och kör de första stegen varje år så att alla nya tränare får en grund samt att tränare i föreningen som vill ha repetition kan gå kursen utan kostnad för material etc.

Men vem ska ta kostnaden? Svensk idrott saknar redan pengar så att lägga denna kostnaden på dem vore idioti, samtidigt ska vi inte lägga fler kostnader på våra ideella ledare. Det skulle bli en politisk fråga där föreningarna behöver stöd från kommunerna och även det skulle bli svårt.

Kanske kan vi göra utbildningen effektivare och på så sätt sänka kostnaden en bit på vägen?

Utbildningen är mer än bara fotboll

Att gå utbildningen är mer än att bara lära sig sporten fotboll, under utbildningens gång lär man sig pedagogik i utlärningssyftet, man får ta del av frågeställningar som kan dyka upp i en barn- och ungdomstränares vardag och samtidigt får man grunderna i fotbollsträning samt hur man själv bör agera som ledare. 

Tror ni att svensk fotboll skulle bli bättre om vi kvalitetssäkrade den genom att utbilda tränarna?

//M  

YTC - Vad mer kan förbunden göra?

Spelarna vill åka på fler träningar med distriktsförbundet, tränarna anser att spelarna har utvecklats på dessa samlingar och i den pågående undersökningen för tränare vill en stor majoritet att förbunden ska utöka antalet träningar öppna för alla.

När jag här om dagen skrev den pågående ställningen av undersökningen fick jag direkt en fråga från en tränare som undrar om de andra tränarna vill att förbunden ska göra mer för att de själva ska "slippa" utveckla sin egna verksamhet. Självklart en intressant frågeställning men jag tror inte att så är fallet, jag tror att tränarna tänker sig en liknande lov-verksamhet som gör att spelarna får en variation på både träningsupplägg och tränarens röst.

YTC-projektet fortfarande på tränarnas åsikter

Projektet är uppdelat i flera olika sektioner med både nationell som internationell spelarutbildning, och med såväl spelare, klubbar, förbund och kommersiella företag. Målet är att hitta dem gemensamma nycklarna för en framgångsrik spelarutbildning, av den anledningen är Tyskland, Belgien och Spanien några av de länder som jag fokuserar projektet på.

Men jag tror att för att en spelarutbildning ska bli så bra som möjligt behöver IF och SDF hjälpas åt och därför är det av stor vikt att veta hur de enskilda tränarna känner i de olika frågorna. Den första enkäten för just tränare är ute bland tränarna (du hittar den bland tidigare inlägg) och har bland annat mailats ut till över 200 tränare runt om i Sverige. Målet är att före nyår ha skapat en bra bild av hur tränarna ser på sin egen roll, sitt egets lags träning samt på förbundets träningar, efter det börjar en process med föreningarnas styrande, de olika SDF som är kopplade till projektet samt SF. När denna data väl är tillhanda ska den jämföras med de tidigare nämnda länderna och hur de arbetar samt med hur vi arbetar idag i Sverige och i slutändan ska det vägas mot hur de kommersiella företagen i Sverige jobbar för att se om förbunden kan/bör göra något mer och i så fall vad kan/bör de göra.

Resultatet kan bli vad som helst
Det är inte alls säkert att projektet kommer fram till att förbunden bör göra något alls, det kan också bli precis tvärtom att enligt projektet bör förbunden vidtaga massor av åtgärder.
Jag ställde mig själv frågan om vi i lilla Sverige bör acceptera att vi har så svårt att få fram fler fotbollsspelare i världsklass och då tänker jag på invånarantalet i första hand. Men insåg genast att det finns många jämförbara länder och till och med mindre länder som lyckas. Exempelvis ovan nämnda Belgien har ca 11 miljoner invånare och producerar just nu massor av världsartister ett annat exempel är Uruguay som har ca 33% av Sveriges befolkningsmängd och ändå lyckas ta fram spelare till den absolut högsta nivån.
Vi vet flera av nycklarna till deras framgångssagor, men kanske har vi tappat någon? Och förhoppningsvis kan YTC hitta den.

//M

Inget oväntat på fotbollsgalan

Det hände inget oväntat på fotbollsgalan, det var Zlatan, Zlatan, Zlatan och några till som fick ta emot pris för 2013, men det mest positiva var det breda leendet på just Zlatan som inger hopp inför det stundande och avgörande kvalet till VM.

På fotbollsgalan, extra glad över biljett till
matchen Sverige - Portugal

Väntade vinnare...

Som sagt, det hände inte så mycket oväntat på fotbollsgalan 2013, Zlatan vann årets forward vilket var ganska självklart. I kampen om årets mittfältare trodde jag nog nästan mer på Kacaniklic efter vårsäsongen men absolut kan jag hålla med om att vinnaren som blev Albin Ekdal är en värdig sådan. Att Martin Olsson blev årets back var inte heller något oväntat, och målvakt blev Andreas Isaksson som jag nu tycker börjar får rejäl kamp om den positionen, men så länge som han håller kvar vid landslagsplatsen är han kanske även nummer ett till detta priset!(?)

Folkets konung är krönt!

Vad har åren 2005, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012 gemensamt med 2013? 

Svaret är Zlatan, svaret är guldbollen. Det är åren som Zlatan tagit hem guldbollen och jag undrar om han inte borde ha gjort det 2006 också när han öste in mål i Serie A och spelade för två italienska toppklubbar. Istället fick 2006s guldboll ges till Fredrik Ljungbergs som faktiskt inte alls hade en lika bra säsong som åren innan, men kanske fick han den för lång och trogen tjänst!(?)

Nå åter till konungen, att Zlatan skulle vinna priset var inte oväntat, inte heller att cykelsparken på Friends skulle bli årets mål. Det var inte heller oväntat att globen jublade varje gång Zlatans namn sades, eller att han syntes på jumbotronen. Det var inte heller oväntat att han fick stående ovationer eller att hans vakter fick hindra människor från att hela tiden störa honom mitt i maten.

Zlatan har varit Sveriges okrönte konung, men jag tror att svenska folket definitivt krönt honom!

Men svensk fotboll har en konung till.

Fotbollsgalan hade förutom hyllningar till Zlatan också hyllningar till Malmö som har två nya SM-guld i fotboll i form av MFF och LDB, fotbollsgalan hade också hyllningar till den bortgångne Ivan Turina och till en fotbollspublik som gick samman när det behövdes.

Men fotbollsgalan hade också en extra hyllning i form av ett hederspris till vår allas Lars-Åke Lagrell, mannen som ägnat större delen av sitt liv åt svensk fotboll och som har kämpat för att få fortsatt utveckling i det lilla landet lagom.

Lars-Åke Lagrell och jag.

Kämpa Sverige, vi behöver det!

Innan vi avslutar kapitlet svensk fotboll 2013 återstår två viktiga matcher mot Portugal där Sverige nästan räknats ut, men vi vet att vi är starka i dessa kvalmatcher och att vi har lyckats förr, så hoppet lever. Vi runt omkring fotbollen kan bara hålla tummarna till att bollen studsar rätt, till att spelarna lyckats pricka formen och till att Hamrén och hans stab får till det där lilla extra i taktiken.
Vi behöver det. Vi behöver en ny sommar med nya hopp, med nya hjältar och med nya drömmar.

//M

Nollställ och börja om...

Jag borde kanske göra som de flesta av mina studiekamrater och plugga anatomi just nu, men har faktiskt lag boken åt sidan allt för tidigt.

Istället hoppade jag nyss till lite när mailen plingade och det på skärmen stod "Ang. SvFF Projekt". Förhoppningen (trots varningen om flopp) var självklart total, jag log brett, tills att jag läst färdigt.

***

"Hej Magnus,

Kul att läsa om dina idéer och engagemang. Bra!

Mycket riktigt som du själv påpekar så har SvFF påbörjat revidering av tränarutbildningen på B-nivå.
Allt för att göra den mer tillgänglig och få en bättre genomströmning av deltagare, samt en anpassning till Spelarutbildningsplanen. Arbetsgruppen är i full gång, och en referensgrupp i distrikten är utsedd".

***

Så istället för att plugga inför imorgon så ska jag nu ta en spade, gå ut i skogen, gräva en djup grop och slänga mitt projekt.

Men imorgon hoppas jag på att vakna med nya visioner och nya idéer!

//M

Igår och idag föds nya drömmar om att bli Zlatan

Gårdagen var helt otrolig, förhoppningar, besvikelse, uppgivelse, glädje, förhoppningar, glädje, hysteri, förhoppningar...

Matchen var upplagd för att skapa något magiskt och så blev det också!

Samtidigt som svenska fotbollslandslaget hyllas överallt föds också nya drömmar hos massor av unga fotbollsspelare.

Här kommer lite bilder tagna från Aftonbladets app, den ger inte mycket plats för något annat än SvFF idag!

Asllani, fantastiskt!

Elm skapar redan nya förhoppningar!

I flödet fanns det artiklar om precis allt som hände i matchen och det fylls hela tiden på med mer!

Fotboll berör!

Själv satt jag på en sportbar i centrala Stockholm, där fanns klapp, sång och ramsor. Där fanns hundratals eniga personer, alla med samma mål! 

Någon hyllade DIF när Kim kom in, någon skrek om MFF när Zlatan trixade, det spelade liksom ingen roll, igår var alla på samma sida!

Och intill denna sportbar låg en till och sedan en till, och... ja, ni förstår.

Idag mår Sverige lite bättre.

//M

Förväntningarnas spel och EM final

Igår förlorade Sverige för första gången sedan Pia tog över som förbundskapten.

Igår gick Sverige av planen mållösa och åkte därmed ut från EM.

Igår mötte Sverige, Tyskland.

Om man för en månad sedan hade sagt att Sveriges ända förlust i EM hade blivit med 1-0 i en otroligt spännande match mot Tyskland, så hade nog de flesta tyckt att det låter ganska ok.

Men saker och ting förändras.

Den kolossalt mycket större fotbollsmakten Tyskland darrade en aning i gruppspelet men tragglade sig vidare, och i kvarten fick de traggla ännu mer. 

Tyskorna var inte dem samma, och Sverige hade bara blivit bättre och bättre under turneringens gång, och Sverige hade en tolfte spelare på Ullevi.

Nu skulle vi ta revansch för alla de gånger som Tyskland stått mellan oss och fullkomlig succé.

Det var som bäddat för en svensk seger.

Förväntningarna hade ändrats.

De flesta av er såg matchen igår, det var nära, och det kunde ha gått, men gör man inga mål i fotboll så vinner man inte. 

Den i förhand uppskrivna succén uteblev och kritikerna fick åter igen skrika högst.

Mitt flöde var splittrat igår, det fanns de som uppenbart var besvikna för stunden men som i helhet tyckte att Sverige presterat godkänt eller över det.

Sen fanns det dem som var tillbaka på ruta ett igen, de vars kommentarer är ett överflödigt bevis på människors intelligensbrist.

De som hördes efter matchen mot Danmark men sedan suttit tysta fram tills igår, de som hade varit tysta även igår om bollen gått fem centimeter längre åt höger, eller vänster.

Det är inte så att jag vill ta bort deras rättigheter till att tycka vad de vill, jag förstår att vi tycker olika och det är okej för mig.

Det jag är kritisk emot är deras sätt att uttrycka sig i ord med förnedring, sexism och hat, och jag är kritisk emot att inte Sveriges största medier tar bort inlägg som går över gränsen.

Nu vidare till något helt annat, eller nja, ämnet är fortfarande EM 2013.

50.000 biljetter är sålda till finalen, de flesta av dessa har köpt biljett dit med förväntan att få se Sverige i final.

Vad händer nu?

Jag hoppas och utgår från att det fortfarande kommer 50.000 personer, att det blir en folkfest och att vi kan skriva succé i sammanfattningen av Europamästerskapet i Fotboll för damer 2013.

Sverige kan både som lag, som arrangör och som publik sträcka på sig efter detta mästerskapet. Tillsammans lyckades vi bevisa att vi är en fotbollsnation, vi har flyttat gränserna och vunnit ny mark!

//M

Resultatet vi får om 10år

Jag tillhör den yngre delen av den generation som påverkades av sommaren 1994.

Jag var åtta år gammal och var precis mottaglig för en hysteri som mer eller mindre fortfarande ger svenskar gåshud.

Jag är en av dom, som sett "Sveriges väg till brons" på VHS alldeles för många gånger.

Jag är resultatet av en fotbollssommar.

Just nu arrangerar Sverige Europamästerskapet för damer i fotboll, mitt i denna turnering sparkas också Gothia Cup igång och om några dagar ska det första officiella SM-guldet i Beach Soccer delas ut efter en final i Vetlanda.

Om tio år får vi resultatet av nya fotbollsfantaster vars första stora minne av fotbollen är sommaren 2013.

De kommer att blicka tillbaka och tänka, minns ni den där sommaren när alla pratade fotboll? När varje ledig tid spenderades på planen, i trädgården eller framför TVn, kommer ni ihåg?

De kommer att säga, det var då jag bestämde mig för att spela fotboll,

det var då jag började drömma, och hoppas på att en dag få ta på mig den blågula tröjan.

För några månader sedan, i våras, gick jag genom Växjö med några likasinnade och pratade fotboll. Vi reagerade på att parkerna saknade spontanfotboll, att vi inte såg några lekande barn och än mindre att vi inte såg några lekande barn med bollar.

Jag hade önskat att vi hade gått samma väg idag och kunnat le åt alla de som spelar fotboll i parken, och kanske hade vi fått vara med?

Vår stora utmaning nu är att inte låta den spontanfotboll som börjat gro igen med hjälp av sommaren 2013 försvinna en gång till.

2013 har bevisat att intresset för fotboll finns och att vi kan ta till vara på det.

Låt oss göra det även när hejjaramsorna från EM, Gothia och SM i Beach Fotboll tar slut!

//M

Succé men man får skiten också

Damernas EM i fotboll går mot succé och Sverige kan som värdnation hålla huvudet högt.

När jag använder ordet succé så menar jag inte sportsliga resultat, det är för tidigt att prata om ännu. 

Det jag tänker på är den massmediala uppmärksamhet som slår alla tidigare europamästerskap vad gäller damernas turnering, jag tänker på att det redan i första omgången slogs ett publikrekord i Växjö. Publikrekordet beträffar en gruppspelsmatch där inte hemmanationen deltar.

Turneringen är nu också riktigt nära att slå det totala publikrekordet för ett Dam EM i fotboll.

Succé är ett ord som måste användas i detta sammanhang.

Sverige har levererat, och jag är säker på att det kommer att bli ännu bättre.

Men...

Ja, det är fruktansvärt tråkigt att behöva lägga in ett ord som men i denna text.

Men det finns en baksida av detta mästerskap.

Vissa beskriver det för män.

Jag skulle kalla det för bittra inteligensbefriade varelser som kommer från en annan tidsålder. Troligtvis någonstans 3-400 år bakåt i tiden.

Dessa varelser känner en ständig press på sig att verka lustiga via sociala medier, eller kommentarsfält på diverse nyhetssidor.

De har den senaste veckan fått för mycket publicitet och deras hat mot den övrigt uppskattade turneringen har framhävts i ord som är direkt riktade mot spelarna och på grund av deras kön.

Det är dags för alla oss övriga att slå tillbaka mot dem.

Och hur gör vi det bäst?

Jo, enkelt!

Vi fyller varje stol på arenorna.

Vi tar upp varje plats på sportbarerna.

Vi ser till att använda de sociala medierna till att framhäva det goda, till allt det positiva.

Vi, alla vi andra som älskar fotbollen, vi är de som kan och ska göra skillnad!

//M

Dam EM 2013, mer än en fotbollsturnering!

Idag börjar damernas fotbolls EM, och Sverige står som värdnation.

Om det blir ett lyckat projekt återstår att se, men kritikerna har redan sagt sitt.

De sågar, att det fortfarande finns tomma stolar på arenorna, trots att detta EM kan vara på väg mot publikrekord vad gäller UEFA wmns Euro.

De sågar, att detta är pengar som kunde läggas på andra samhällsprojekt.

Och de drar åter upp debatten om elitsatsningar, om selektering, om att fotboll inte spelas på samma villkor.

Men de glömmer en sak.

De glömmer kolumnen med det positiva.

De stirrar blint på raderna som markeras med röd färg, och med någon form av färgblindhet så missar de det gröna.

De missar att i förhållandet för Dam EM är det svenska mästerskapet på väg emot succé.

De missar att svensk idrott tillhör världens bästa och att det bringar det svenska samhället betydligt mer gott än ont.

De missar att detta EM har satt biljettpriser i en klass som gör att alla som vill kan uppleva ett EM på hemmaplan.

De missar tusentals volontärer som utan krav på ersättning vill vara med och skapa ett mästerskap i världsklass och en fest som ekar kvar i Sverige under resten av 2013.

Jag vill inte ge mig in i ännu en debatt om medias syn på elitsatsningar, de förstorar upp ett problem (som existerar, men är marginellt), genom att stirra på samma fläck dag ut och dag in.

Media skriver ofta om problemet, men i varje artikel står det om 4-5 klubbar.

Min fråga till media skulle vara, hur många klubbar finns det i Sverige?

Hur många av dessa elitsatsar på det sätt som ni beskriver?

Hur många licensierade spelare finns det?

Hur många av dessa har råkat ut för den selektering som ni beskriver?

Damernas EM 2013 är mer än bara en fotbollsturnering, det är en svensk fest och alla är bjudna.

Damernas EM 2013 är ett bevis på att i fotbollens Sverige får alla vara med, och är det så att det inte passar den kritiska mediakåren så tycker jag synd om dem.

//M

Vad har hänt?

Bloggen har återigen haft ett litet uppehåll, vad är det egentligen som har hänt?
Jo, det är nog mest att det varit en intensiv period och jag har inte riktigt hunnit med.
Här kommer nu ett blandat inlägg med lite av varje.

Personlig fotboll:
Utvecklingsgruppen i Hvetlanda GIF jobbar på, träningarna får högre och högre tempo och även kvaliteten har en markant skillnad mot i våras.
Resultaten för utvecklingslaget har uteblivit och vi ligger på sista plats med 0 poäng, men vi har gjort ett par riktigt bra matcher, och i två av seriens matcher kunde det nog lika gärna blivit tre poäng.
Men vi skiter i att titta på poängen och jobbar vidare med just utvecklingen, vi spelar med ungt lag och senast hade vi en snittålder på 16,8 och ändå är vi bollförande under stora delar av matchen.
I gruppens P17 flyter det på och där leder vi istället tabellen med idel segrar, vi har flera spelare i gruppen och det gör att det blir mycket matchning för vissa.
Dessutom har skadeläget i A-laget gjort att vi har fått flytta upp spelare dit de senaste matcherna och det har blivit A-lagsdebut för ett par 97:or och en 98:a den senaste tiden.

Svensk fotboll:
Efter att jag kom hem från utbildningen "Träna och leda små lirare" som jag höll i förra veckan, har jag fått en bra bild av framtidens fotbollsspelare som pratar mycket om spelet, prestationen och gärna ser bort från resultat inom ungdomsfotbollen.
Jag hoppas att dessa ledare kan hålla fast vid den filosofin genom spelarnas hela ungdomskarriär.

En annan sak jag funderat på de senaste dagarna är den svenska säsongen, är det inte dags att vi förlänger den?
Många lag har ett jätteuppehåll över sommaren, och där skulle man kunna klämma in minst två matcher till, på både våren och hösten kan det bli ytterligare ett par.
Vi missar mycket fotboll i Sverige med vår korta och intensiva säsong.
Träning i all ära, men matchning är väldigt viktigt.

Fotbollen i Vetlanda för övrigt?
Jag tycker att fotbollen i Vetlanda ser ut ungefär som förväntat, lagen presterar som man innan säsongen kunde tippa.
Det positiva är att det finns massor av unga spelare i regionen som är på väg framåt och om man kan ta hand om dem på rätt sätt så kommer vi att få fram bra talanger.
Jag tycker väl att man borde kunna få upp publiksnittet på samtliga lag i kommunen en aning, ett arbete som föreningarna bör se över.
Visserliggen liger föreningarna med i toppen av publikligan i sina respektive serier, men det borde gå att locka många fler och i jämförelse med de andra lagen i serierna så har vi inte samma utbud som Jönköping och Växjö vad gäller elitfotboll. Därför är våra lag de enda alternativen för publiken.

Allmänt:
Som jag inledde inlägget så händer det mycket nu, såväl inom fotboll som hemma och dagarna susar förbi i en otroligt hög hastighet. Mycket planer för framtiden diskuteras inom hemmets väggar och det sätter igång hjärnan en hel del.
Men det är roligt när det händer saker måste jag säga, skönt ibland med en ledig dag dock (som idag) där man får lugn och ro att tänka igenom saker.

Mohammed:
Mohammeds situation i Jemen är fortfarande oroväckande, och vårt arbete för att få hem honom fortsätter. Jag är grymt besviken på myndigheter som fortfarande ignorerar en och inte har svarat på de brev som jag skickat med en frågeställning till dem.
Det är människors liv som står på spel och då tycker jag att de bör förmå sig att svara!?
Vi har fortfarande tät kontakt med Mohammed och hans mamma nere i Jemen och de hoppas självklart på en lösning där man kan få dem från striderna igen. Det Mohammed har fått bevittna de senaste månaderna är sådant som ingen människa ska behöva få se, att han dessutom är uppväxt med den svenska kulturen och vårt levnadssätt gör att det är en stor chock för honom.

Vi har fört över en del pengar till dem som har varit avsedda för att säkerställa deras säkerhet och deras hälsa i form av mat och vatten.
Pengarna har också gått till att skaffa ID-handlingar och pass, för att i framtiden kunna resa ur landet, just nu är det dock inte möjligt, de behöver först ett visum eller asyl i ett land.

Om du vill/kan hjälpa till är bankgirot: 172-0051
Varje krona är viktig för att hjälpa familjen.

Avslutningsvis:
Det ska bli bättring här på bloggen, jag märker i statistiken att intresset fortfarande är högt och självklart ska jag ta mig i kragen.
En hel del förändringar är på gång, så håll till godo!

//M

Svenska Cupen final, publik och framtid

Har Svenska Cupen i fotboll hittat rätt med det nya formatet?
Det vet vi egentligen först om några år, 2013 kan vara nyhetens behag.
Men när IFK Göteborg idag släppte sina 1000 biljetter inkl. tågresa TrT till Solna så tog det dem 90 minuter att sälja slut, och det är ett gott tecken.

1944 såg drygt 45.000 personer Cupfinalen mellan Malmö FF och IFK Norrköping i Solna.
2002 var det nästan 34.000 som såg Djurgården mot AIK, på samma arena.
1947 strax över 26.000, även det på Råsunda mellan Malmö FF och AIK.

Solna är framgången för Cupfinalerna.

Bortser vi från Solna är de högsta publiksiffrorna 19.500 i Norrköping, år 1943.
13.800 i Göteborg och 13.000 i Helsingborg.

Så man förstår att SvFF vill göra nationalarenan till Cupfinalens borg.

Men jobbet med Svenska Cupen stannar inte vid vilken arena som finalen ska avgöras på, SvFF måste ta jobbet för cupens hela väg. Matchtider, speldatum, reservdagar och krav på planer och arenor. Att ett slutspel i Svenska Cupen spelas på en tid som alla dödliga jobbar och i en tipshall kommer inte att bidra till en framgångssaga.
Ännu mer press på det bolag som köper TV-rättigheterna, deras övriga sändningar kan inte få påverka cupens matchtid, och TV-bolaget borde också ha vissa krav på hur de hanterar sändningen ex. före och efter matchen.

Jag tror att det nya formatet kan bli bra, framförallt eftersom att Europaplatsen kommer att bli viktig. Men SvFF borde redan komma med konkreta förslag på nästa steg, cupen får inte tröttna igen.

SVFF ska dock ha stort beröm för att de tagit tag i Cupen och visar att de vill fortsätta utveckla svensk tävlingsfotboll.

//M

Man måste älska det

Allsvenskan har bara spelat en omgång, nya Svenska Cupen har nått kvartsfinalerna och redan nu blossar det upp ordkrig i media mellan spelare.
Något som man inte kan undgå att älska!

Det var efter mötet mellan Helsingborg och Göteborg igår som Sportbladet skrev att HIF's Alejandro Bedoya ska ha sagt något i stil med:
"Jag lägger hellre av och sitter hemma och spelar fotboll än spelar i ett sådant lag".
Och menar med det att IFK spelar tråkig fotboll, något senare kom en replik från IFK's Mattias Bjärsmyr:
"Jag vet inte var han har spelat tidigare, men fotboll går ut på att vinna", och skickade också en känga till hur Bedoya spelade:
"Han var inte jätteduktig, sprang mest runt i tomma intet".

Även om Sportbladet säkert är med och trissar upp detta ordkrig så måste man både som HIFare, IFKare eller utomstående medge att det ger en extra dimension i intresset.
Jag har följt kommentarerna till då båda artiklarna från matchen igår och båda lagens supportrar bubblade av känslor igår, och då har säsongen bara börjat.

I själva diskussionen har väl båda parter rätt, klart att man vill spela en attraktiv och underhållande fotboll med mycket anfall, samtidigt står en europaplats på spel och därför förstår man IFK.
Förhoppningsvis vinner gladfotbollen i längden, för publikens skull.

//M

99 Dagar till EM

Om "bara" 99 dagar börjar damernas EM på svensk mark och Småland utspelar en viktig del av detta EM med två spelplatser Växjö och Kalmar samt domarbasen i Jönköping.
Jag tror aldrig tidigare att det varit ett sådant tryck på biljetter till ett dam-EM som det verkar bli här i Sverige och det kommer med all säkerhet att bli ett ännu större tryck ju mer det närmar sig avspark.

Som förening kan man köpa föreningsbiljetter för endast 40kr/st (minst 10) vilket är ett fantastiskt erbjudande och som fler föreningar bör nappa på.
Att hyra in ett par bussar och fylla dessa för att göra en utflykt till någon av våra fantastiska arenor och samtidigt besöka ett EM skulle uppskattas av många men framförallt av ungdomarna i föreningen. Att dessutom priset är så lågt lär ju inte skrämma bort någon.

På svenskfotboll.se hittar ni mer information om EM och om biljetterna.

Om det ska bli en fest i Växjö och Kalmar är upp till alla oss som bor i området, men även om inte Sverige spelar på våra arenor (vilket de kan göra i ev. slutspel) så kan vi se till att färga hela Småland gult och blått i sommar. Ett mästerskap är ett mästerskap och det skall kännas när turisterna kommer i sommar!

//M

Från div 6 till Allsvenskan

Idag utspelades ännu en omgång av Hyundai Cup och noteringen som man kan göra där är att Farstorps IK går mot gruppseger i grupp 11, efter att idag ha besegrat Österkorsberga IF med 2-0 på Heds Arena.
Men gruppens i särklass mest speciella match blev den mellan Näshults IF och Fagerhults AIK som slutade hela 14-0 och man kan inte tro att det bara skiljer en division mellan dessa båda lag.
Fagerhults AIK ligger absolut sist i tabellen med 0-20 i målskillnad på 2 omgångar och har gruppledaren Farstorps IK kvar att möta. Österkorsberga IF och Näshults IF har båda 3 poäng och möts i nästa runda där det ser ut som att de kommer att få göra upp om en andraplats.

I grupp sju är det mer öppet men vi kan tyvärr räkna bort Ekenässjöns IF från avancemang efter att de i helgen kryssat mot Höreda GOIF.
Ekenässjöns IF ligger sist i tabellen på 1p och har framför sig Eksjö och Hultagårds IF på 3p och Höreda GOIF på 4p. Endast en omgång återstår även i den gruppen.

Under tiden som jag väntar på att ett resultat mellan Hebe och Bäckseda ska trilla in så fortsätter jag med att berätta att träningsmatchen mellan Myresjö Vetlanda FK och Tenhult blev inställd pga. att Tenhults lag drabbats av magsjuka. Nu återstår det en träningsmatch innan MVFK premiärspelar i division 3.

På ungdomssidan har det idag varit DM och det enda resultatet som har kommit in är matchen i P17 DM mellan Myresjö/Vetlanda/Bäckseda och Gnosjö som slutade med en "Vetlanda-seger", 4-0.
De övriga matcherna som har spelats med ej rapporterats är i P14 där Myresjö IF mötte Jönköping Södra och Hvetlanda GIF spelade mot Eksjö.

Det var alla matcher berörande Vetlanda-fotbollen som jag vet om ifrån idag, plus matchen mellan Hebe och Bäckseda som fortfarande är orapporterad.
Om någon vet mer får ni gärna kommentera!

Sen har man idag som smålänning lite extra anledning till att vara stolt, av 6 möjliga poäng i Allsvenskan så har Småland 4!
3 via Kalmar FF som på bortaplan besegrade Syrianska med 3-0 och 1 via Östers IF som också de spelade borta och spelade 2-2 mot Brommapojkarna.
I nästa omgång tar Kalmar emot Häcken och Östers IF har hemmapremiär mot Helsingborgs IF.

Efter en sista titt genom resultatrapporteringen ser jag att de matcher som jag saknade resultat från tidigare fortfarande står orapporterade, därför blir det upp till er läsare att rapportera resultaten, jag tar nu en välbehövlig nattsömn!

//M

Kan Sverige marschera in i Europa

Är vi där ännu? Har vi mobiliserat färdigt?
Kan vi marschera in i Europas slagfält som våra förfäder gjorde och kan våra fältherrar återvända med respekt och berömmelser?

Tyvärr, vi tar oss nog inte ens över sundet.

Svensk fotboll tog ett stort kliv förra säsongen när vi fick ut flera lag i Europa, och för första gången på väldigt länge skrek experterna optimistiskt om Allsvenskan, sedan blev det platt fall och sakta kröp vi tillbaka till korset.
Ändå var vi aldrig med, inte ens nära att få spela i Europas finrum.
Jag talar självklart om Champions League.

Nu är vi ett år äldre, vi har lite mer rutin, vi har snickrat på ett nytt korståg under världens längsta försäsong.
Är vi redo nu?

Tyvärr, jag tror inte det.

Ett problem som vi har här i vårt kyliga land är att vi lyckas följa den mesta europeiska fotbollen, men inte vår egna. Det är nog många som de senaste dagarna sett La Liga, Serie A, Premier League, Franska ligan och Tyska, men som inte ens vet om att Allsvenskan idag bryter fram genom snön.

Och media är inte mycket bättre.
Igår kunde jag i mitt kanalutbud se fransk fotboll, tysk och engelsk (andradivision).
Idag kan jag se fransk och holländsk.
Men av femton kanaler är ingen intresserad av att visa en match från Sverige.
Självklart, jag förstår det här med TV-rättigheter, men att SVT köper någon match från varje omgång borde väl vara ganska självklart?

Men varför diskuterar jag TV-rättigheter och folks intresse om det här inlägget skulle handla om svensk fotboll i Champions League?
Jo, för att jag tror att det är grunden till en lyckad liga. Det behövs ett större intresse för vår nationella fotboll för att få de sponsorer och spelare som kan ta oss internationellt.

Men idag börjar iallafall en ny svensk kamp om att bryta sig igenom fronten och ta sitt fälttåg in i Europa, ingen kommer att hylla förlorarna, ingen kommer att berätta deras historia och äran kan de glömma.
Ändå springer de idag ut på leriga fält och kämpar tills de stupar.
Allsvenskan är långt ifrån glamourös men dess krigare kämpar med en större vilja än många andras.

4 dagar och 4 timmar

Det är (i skrivande stund) 4 dagar, 4 timmar, 20 minuter och 30 sekunder kvar tills det svenska transferfönstret stänger.
Sedan vet vi exakt hur trupperna kommer att se ut, iallafall fram till sommaren, och det finns en hel del spelare som ännu inte har bestämt sig.

Peter Ijeh, Labinot Harbuzi och Richard Ekunde för att nämna några.
Simon Alexandersson för att nämna en lokal (provat med Reading, Örgryte mfl).

Det är alltid de sista dagarna som är mest närvbitande, och om det är någon gång som man kan hitta ett klipp på transfermarknaden så är det just nu, men så kommer man till det där, vad vill klubben?
Är Peter Ijeh ett namn värt att satsa ca 600.000kr på? (fotbolltransfers.com). Förra säsongen lyckades Ijeh bara göra 2 mål för sitt GAIS på 18 matcher.
Men visst, för många klubbar skulle 36-åringen vara ett lyft rent marknadsföringsmässigt, och han kan nog påverka en trupp positivt, men han är inget att bygga en framtid på.

Så om någon av de småländska klubbarna söker ännu en spelare till sina trupper är nog tiden mer eller mindre förbi.
Men samtidigt skulle jag tro att både Öster och Kalmar känner sig klara.
Jag är tveksam till att J-Södra och Värnamo har kapitalet, och längre ned i systemet behöver vi nog knappt gå.

Men så kommer vi till de lokala, hur redo känner sig Myresjö Vetlanda FK? Hvetlanda GIF? Farstorps IK? Mfl...
Ganska redo tror jag.
MVFK ser ut att ha den trupp de behöver för att klara sig helt okej i trean, kanske inte mer än okej, men det kanske inte är tanken första året!?
Hvetlanda GIF har, om de får sina spelare friska, en trupp som bör slåss om serieseger i division 4, men just nu är det många skador. Om de lyckas behålla tidigare nämnda Simon Alexandersson så har de ett par riktiga klasspelare genom Simon, Hakan, Simon Claesson och några till. Samtidigt tror jag att några av deras unga spelare kommer att få sitt genombrott i år, och då kan de gå hela vägen.

Division 5 är grymt intressant, kanske den bästa femman på många år och där kommer det lag som lyckas hålla formen jämn över säsongen att till slut stå som segrare. Jag tror att dessa klubbar känner sig ganska trygga med sina trupper.

Något händer säkert de sista dagarna, det gör det alltid, men någon supervärvning uteblir nog.

//M

Saknar det gamla

Efter ännu en bedrövelse - (och jag trodde aldrig att jag skulle säga det här) - jag saknar det gamla landslaget.
Många av er som känner mig vet också hur mycket jag klagade innan, och hur nöjd jag blev att ett nytt svenskt fotbollslandslag skulle växa fram.
Men då visste jag inte att man skulle lyckas med att spela ännu tråkigare.

Skillnaden mellan Lagerbäcks landslag och Hamréns landslag:
Om det gick dåligt under Lagerbäcks matcher så kunde Sverige spela på ren kämpainsats, den finns inte i det nya landslaget.
Dessutom så verkar det som att Hamrén bara bygger upp ett scenario inför matcherna, och om inte det lyckas så är det kört. Men då kan man fråga sig hur vi lyckades vända Tysklands-matchen?
Tja, kanske via spelarna och bara via spelarna?
Jag vet inte hur vi lyckades, men helt klart är att vi ska vara jäkligt glada över att vi inte mötte Österrike igår!

Men det mest märkliga med att vi just nu inte lyckas att spela en attraktiv anfallsfotboll är att vi faktiskt har spelarna för det. Uppenbarligen är balansen på plan helt uppåt väggarna fel och ibland syns det tydligt att spelarna inte fått tillräckligt med direktiv, framförallt syntes det på Hysén och Toivonen som inte alls visste vem som skulle göra vad.

Hamrén får nu några månader på sig att fundera över hur han ska lösa de knutar som finns runt vårt landslag och jag tycker att han borde fundera en extra gång över vad han vill få ut av varje position, om han har spelare för det och om han varit tydlig inför spelarna med att förklara dennes roll.

Kanske borde han lyfta luren och ringa Pia Sundhage och be om tips!

//M

Sapa Arena framtiden

Jag förstår alla diskussioner om att bygga en inomhushall vid skolan och samtidigt göra den till en matcharena för innebandy och ev. handboll.
Men samtidigt åker jag nästan dagligen igenom Sveriges i särklass bästa arenastad och tänker att såhär borde Sapa Arena också vara.

Här i Växjö ligger allt på ett ställe, Ishockey, Fotboll, Friidrott, Innebandy, Curling och Boule. Utöver dessa arenor finns också ett obemannat gym och bara ett stenkast ifrån ligger Friskis&Svettis. Rehabtränare och specialister har klinik på området och det ligger ett par restauranger i anslutning till arenorna.
Enligt vaxjo.se så rymmer Arenastaden 15 olika sporter.

Och därför tycker jag att Vetlanda borde tänka om en gång till.
Ja, skoleleverna behöver utnyttja lokalen, men då kanske det är bättre att satsa ännu mer på cykel/gång vägen mellan skola och centrum till Nydala där Sapa Arena ligger.
Det är faktiskt inte så långt när man funderar på det.

Vid ett ev. byggande av en "gymnastikhall" vid Nydala borde man också slänga ut frågan till några lokala entreprenörer som driver gym, massage mm. om de vore intresserade av att hyra in sig i nya fräscha lokaler på området, jag tror nog att de skulle nappa på idén.

Detta hade kunnat utveckla den totala idrotten i Vetlanda på ett mycket bra sätt och tillsammans hade idrottsföreningarna blivit väldigt starka!

//M

*not: i Växjö har sedan Arenastaden påbörjades Ishockeyn, Fotbollen och Innebandyn alla tagit ett kliv i seriesystemet och 2013/2014 spelar samtliga av dessa klubbar i Sveriges högsta serier.

*bild: Arenastaden i Växjö

Slängde bort fredagskvällen

"Irland var ett svårt motstånd"
Jag håller med!
"Sverige gjorde vad de kunde"
Nä, fy fan, i så fall behöver jag inte slå på TV:n nästa landskamp, för matchen igår var så brutalt dålig att Bingolotto hade varit mer intressant!

Nu i efterhand ångrar jag att jag slängde bort en fredagskväll på ett landslag som uppenbarligen var nöjda med 0-0, hemma mot Irland.
De är nöjda med att komma tvåa i gruppen trots att de har ett bra läge att skrälla och gå före tyskarna.
Det är så jävla typiskt svenskt, och i slutändan blir det fiasko.

Men åter, Irland är inte så dåliga. Det säger jag inget om.
Det jag tycker var sorgligt, pinsamt och förödmjukande igårkväll var Sveriges inställning till att spela fotboll.

Det sorgliga är att vi tydligen inte är bättre!
Det pinsamma är att vi har en förbundskapten som påstår sig vilja spela en modernare fotboll, men vi spelar som om vi backat tiden tio år, eller ännu mer.
Det som är förödmjukande är att vi sitter miljontals svenskar och bara väntar på en forcering men spelarna verkar nöjda.

Om Sverige hade försökt vinna matchen och förlorat med 0-1, hade vi varit bittra idag. Men vi hade inte behövt skämmas så som vi borde idag.
Grundinställningen till sporten fanns inte igår, och jag är tacksam att jag inte var på arenan för då hade jag idag fått kämpa med att begära pengarna tillbaka.
Landslaget borde gå igenom en reklamationsundersökning.

Det som stör mig absolut mest är att Sverige sökte bollar från utgångsytan till spelyta 3, och att vi sedan klagade en massa på vårt mittfält.
Ja, det är intressant. Men i ärlighetens namn så agerade de ju tennisnät igår.
Källström försökte att ta tag i lågriskspelet och hittade vänsterkanten med framförallt Kacaniklic några gånger.
Men Larsson och Elm fick mest se bollarna flyga fram och tillbaka över deras huvuden.

Sedan gör Sverige sina byten, back mot back, anfallare mot anfallare osv.
Nja, Hamrén borde varit mer kreativ och kanske vågat byta ut Grankvist, flyttat ned Larsson och Durmaz in framför.
Toivonen borde kanske ersatt Elm, och vi borde kanske låtit Kacaniklic, Källström och Larsson eller Durmaz bildat ett tremannamittfält, Zlatan framför och två anfallare.

Jag säger inte att bytena ovan hade gett Sverige en vinst. Men det hade sänt en signal. "Vi vill vinna, vi tror på det här".

Men men... Matchen är över, vi kan lägga den bakom oss.
Det är bara hoppas att landslaget själva gör samma analys som många andra, gårdagen var en av de sömnigaste matcherna sedan milleniumskiftet, nu kan det bara bli bättre!

//M

Fotbollshelgen vecka 12

Ikväll 20:45 kickar fotbollshelgen igång med Sverige mot Irland i kvalet. En match som många svenskar tror är en självklar trepoängare, men Irland är ingen lätt uppgift.
Men jag tror att Sverige klarar det, och jag tror att de gör det med lite marginal och jag chansar på 3-1 med halvtidsresultatet 1-1.
(Helt okej odds på det).

Imorgon kl. 14:00 spelas en mindre graciös match på Heds Arena mellan Myresjö Vetlanda FK och Räppe GoIF, Räppe som har fd. Myresjöspelaren Kujtim Berisha i truppen är nog lite favoriter i den matchen, men "hemmalaget" har visat att de är på gång!

Direkt efter, ca 16:00 drar nästa match igång på Heds Arena, Hvetlanda GIF tar emot seriekonkurrenten Vrigstads IF.
HvGIF har haft en tung försäsong och har fortfarande en gedigen skadelista, men de unga spelarna blir allt varmare i kläderna och i denna matchen är HvGIF favoriter.

Om schemat på Sapaarena.se stämmer så är det sedan på söndag en spännande match mellan Farstorps IK och Näshults IF kl. 12:00.
FC Vetlanda Dam tar emot Hultsfred B kl. 14:00.

Det vore bra om någon kunde bekräfta dessa matcher eller meddela ev. ändringar!

//M