Jag hade två år bakom mig med Hvetlanda GIF P96, men i klubben hade man börjat med omorganisation och därför fanns vissa oklarheter.
Precis i början av det nya året såg det ut som att jag skulle tillhöra träningsgrupp 2 med spelare födda 95 och 96. Där skulle jag vara en av tre tränare och matcha ett av deras två lag. Men när klubbens nya A-lagstränare kom och saknade en assisterande fick jag frågan om jag kunde tänka mig det och också leda klubbens utvecklingslag.
Jag tackade ja till det och fick invänta om klubben stod bakom beslutet, (vilket de senare också gjorde). I och med det blev det här mitt första år som tränare på seniorsidan för herrar, har sedan tidigare lite erfarenhet av senior dam.
Jag fortsatte att emellanåt träna träningsgrupp 2 också.
Vad gäller Hvetlanda GIF's A-lag så hade de under 2011 kvalat till division 3 men föll på mållinjen, från det laget fanns bara ett par spelare kvar. Klubben bestämde sig inför 2012 att satsa ungt och på egna talanger, i A-laget fylldes det på med spelare födda 97 - 94 och med seriens yngsta lag visste vi att det skulle bli riktigt tufft.
Vi inledde dock säsongen med en försäsong där vi var näst intill oslagbara, men verkligheten kom ifatt oss, redan första seriematchen.
Jag kommer nog aldrig glömma Markaryd borta, efter bara ett par minuters spel hade vi matchens första chans, öppet mål, miss... Ett bevis på hur stor nervositeten var. Och dom spelade bra, tog ledningen och drygade ut ledningen.
Men sen fick vi en chans att komma tillbaka, deras anfallare gjorde bort sig och drog på sig en könsordsutvisning.
Men vi tog aldrig chansen, vi stod inte pall för trycket.
Det tog oss fyra omgångar att komma in i rutinerna och få bort anspänningarna, sen började vi vinna, hemma, vi skapade en borg där vi kunde slå vem som helst.
Men problemet kvarstod på bortaplan.
Vi låg sist i stort sätt hela säsongen, men inför den sista matchen klev vi upp på kvalplats, och hade vi spelat den sista matchen hemma hade vi säkert fortfarande spelat i Division 4 Elit, men som sagt, borta funkade ingenting, och vi åkte ur divisionen.
Men våra väldigt unga grabbar är kvar, fast beslutna om att jobba så hårt som krävs för att ta sig tillbaka, och att de har fotbollskvalitet vet vi, nu har de också mer erfarenheter och rutin. Så framtiden ser ljus ut för många av grabbarna!
Hur gick det då för Utvecklingslaget som jag ansvarade för?
Jo, till att börja med så var målsättningen att utbilda fotbollsspelare, men min och klubbens inofficiella målsättning var också att vinna serien och gå upp till Utv A.
Vi började med V-F-V-F, där vinsterna var hemma och förlusterna borta.
Men efter det var det i stort bara vinster fram till sista omgången, där förlorade vi mot tvåan i serien som då gick upp på samma poäng. Våran målskillnad var dock så mycket bättre att vi knep den där serievinsten.
Året har sedan avslutats med att jag lämnade min plats som assisterande och istället tar huvudansvaret för träningsgrupp 2, ett mycket spännande uppdrag.
Jag fick erbjudanden från ett par andra föreningar men tackade nej till dessa utan att egentligen ens tänka över det.
I december har jag också avslutat utbildningen för UEFA B -diplom.
Parallellt med det här är jag också av Smålands FF uttagen i Lagrells Ledarakademi som än så länge bara haft ett par träffar men som fortsätter under 2013.
Det var en snabb sammanfattning av ett långt och utvecklande fotbollsår!
//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar